publicerad: 1922
DRUMLA drum3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE.
Etymologi
[jfr sv. dial. (Norrl.) dromlä, drommäl, gå långsamt, vara lat, slå dank, nor. drumla, blifva bakefter, halfsofva, d. dial. (Jutl.) dromle, gå o. slöa under arbetet, nt. dial. drömeln, arbeta långsamt o. sömnigt (som om man ginge o. drömde); afledn. till ett verb som föreligger i nor. drumba, drumma, söla, blifva bakefter; jfr DROMA]
1) bete sig drumligt, oskickligt, tafatt, tölpigt o. d.; fumla l. fubbla (med ngt); äfv. (numera föga br.): söla, dröna, (gå l. ligga o.) dra sig l. ”såsa” o. d. Ungdomen drumlade (förr) vid Academien til 30 års ålder. SP 1779, s. 378. Drumla .. (pop.) Aller dormant. Drumla till vägs, y aller à l'étourdie, ne prendre garde à rien. Weste (1807). Drumla .. Sich tölpisch betragen. Aller dormant. To slug. Wahrman (1814). Vargar besväras äfven af raseri. .. Deras vanliga djerfhet och hastiga förfarande är då likväl merendels förlorat; de gå och drumla och hänga hufvudet. Greiff Jagt 17 (1821). Drumlar hon der med brickan, menniska! Topelius Vint. I. 1: 237 (1859, 1880). Kanske drumlade han stundom och slagtade ned folk onödigtvis. Hedenstierna Marie 136 (1896; om en kirurg). Jag får väl allt drumla hem nu. Fröding Stänk 76 (1896). — särsk.
a) [väl under påverkan af TUMLA] på grund af otymplighet o. vårdslöshet o. d. ramla l. tumla (ngnstädes hän). De Geer Minn. 1: 10 (1892). Han gick där i yrsla' och drumlade på magen öfver en stor tjur, som låg där. Sällberg Långv. 57 (1894). En liten pojke .. drumlade på hufvudet i sjön. Geijerstam MPojkar 70 (1896). När (storkungarna) sträcka ut en vinge, förlora de jämvikten och drumla på sidan. Rosenius Naturst. 50 (1897).
b) (föga br.) refl. Sander o. Flodman 174 (1871). Då någon (drefpojke) drumlat sig och förstört jakten. Jäg. 1897, 2: 162.
2) tr. med adverbial: gm ovårdsamhet komma (ngt) att falla (i golfvet, till marken o. d.). Pigan drumlade vedbäraren i golfvet. Lindqvist Dagsl. 3: 140 (1904).
Särskilda förbindelser (i allm. till 1): DRUMLA AF10 4. När du drumlade af spårvagnen. SvD(L) 1904, nr 46, s. 6. —
DRUMLA EMOT10 04 l. MOT4. Jag kom att drumla mot en spik i garderoben. Hedenstierna Fideik. 215 (1895). Wulff Petrarcab. 142 (1905). —
DRUMLA FRAMÅT10 40 l. 04, äfv. 3~2. Brunte han drumlade / framåt i drömmen. Fröding Guit. 34 (1891). —
DRUMLA NEDFÖR l. NERFÖR10 40, äfv. 3~2. Bjarne hörde hur han drumlade nedför den branta trappan alldeles som om en säck ved ramlat utför. Didring Malm 2: 99 (1915). —
DRUMLA OMKULL l. IKULL10 04 l. KULL4.
1) till 1 a: gm klumpig ovårdsamhet o. d. falla omkull. Ridderstad Samv. 2: 62 (1851). (föga br.) refl. De skalade i väg bortåt fjälla där nola / och drumlade i kull sig där nolaskogs. Fröding NDikt. 32 (1894).
2) till 2: gm klumpig ovårdsamhet osv. slå omkull (ngt). Kapten Bögel drumlade omkull toddykannan. Lindqvist Dagsl. 2: 86 (1900). —
DRUMLA SÖNDER10 40. till 2. Fru Holtergren var ifrig samlerska af gammalt porslin och var otröstlig, då pigan drumlat sönder någon pjes för henne. SvD(L) 1904, nr 48, s. 6. —
DRUMLA UTFÖR10 40, äfv. 3~2. När Jesper .. hämtat andan .., drumlade Linus Lorensson svärjande och snyftande utför trapporna. Ullman FlickÄra 141 (1909). —
DRUMLA ÖFVERÄNDA10 1032. Han .. drumlade öfverända i fartygets kabeltrossar. Almqvist Smar. 108 (1845).
Spoiler title
Spoiler content