publicerad: 1923
DYRD dy4rd, äfv. dyr4d, r. (m. Sahlstedt, Weste, Dalin (1850), Kindblad (1870); f. Sundén (1885), SAOL (1889), Lundell) ((†) n. Möller (1808)); best. -en.
Etymologi
[jfr fgutn. dyrþ, ära, motsv. isl. dýrð, härlighet, holl. dierte, duuerte, eng. dearth (meng. derþe), fsax. diuriða, fht. tiūrida (mht. tiūrde). Ordet, en afledn. på -iþō af motsvarigheterna till DYR, adj., är i svenskan inlånadt från isl. (tidigast möjl. under inflytande från holl.). Användt med förkärlek under lång tid af språkförbättrare o. förf. med pretiös stil, senast särsk. af Viktor Rydberg, har det dock knappast någonsin tillhört det lefvande språket o. står nu ännu mera isoleradt än förr, sedan de anv. af DYR, adj., hvartill det närmast skulle sluta sig blifvit föråldrade (se DYR, adj. II 2, 3, 4, 5)]
(numera bl. ngn gg arkaiserande) (högt) värde, förträfflighet, härlighet, ära, glans, anseende; förr äfv. i åtskilliga andra bet. (motsv. liknande anv. af DYR, adj., o. DYRBARHET), t. ex. dyrbarhet, prakt, vikt, viktighet, betydelse. Gull, Silfuers, och Koppars genlijkning emot huarandra, i dyrd, och wärde. Stiernhielm Arch. P 1 a (1644). Risingh Kiöph. 39 (1669). Alt Silckes Pracht och Dyrd, .. / .. Demanters dyra Lius, / På Helgedomens Wicht wog mindre än som inte. Runius Dud. 2: 117 (1698). Kunglig dyrd och ära. Kolmodin QvSp. 1: 431 (1732). Sälde-löfvet (dvs. säljens löf) .. äger den dyrd uti och af sig sielf, at det allena kan gjöra en fattig Man förmögen. Boije Landth. 26 (1756). (Prästerna) böra .. gifva agt, på Ämbetets höga dyrd, värde och helgd. SvMerc. IV. 1: 243 (1758). Innan de (första stegen till sedernas försämrande) kunna kännas i sin rätta dyrd och skadeliga fölgder. SP 1779, s. 1024. Fadrens adliga dyrd och modrens lockande fägring. Wallin Vitt. 2: 96 (1821). Korsstraffet, vanärande i romarnes ögon, men omstråladt af dyrd i kristianernas. Rydberg Sägn. 64 (1874). Riddersman, / din ätt och börd jag skönja kan / men ej din dyrd och vandel. Karlfeldt FridVis. 72 (1898). De unge af yrkesidkarne, hvilka i en framtid .. skola upprätthålla industriens dyrd. Key-Åberg SLorS 17: 66 (1899). — jfr KONSTNÄRS-, KUNGA-DYRD.
Spoiler title
Spoiler content