EFTERKONSTLA äf3ter~kon2stla, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
(föga br.) eg.: gm konst (söka) eftergöra (ngt); på konstlad väg (söka) åstadkomma en motsvarighet till (ngt); i regeln med starkt betonande av att det frambragta saknar förebildens ursprunglighet, friskhet o. omedelbarhet; nästan bl. om konstlad o. onaturlig efterhärmning l. efterapning inom litteratur o. konst. Lesbiska vinet af Methymnæiske drufvor .., som hade smak af hafsvattn, fanns så smakeligt, at man efterkonstlade det genom tilsats af hafsvattn. Retzius Flora Virg. 111 (1809). Denna skönhet i Iliaden och Odysséen .. bör .. icke efterkonstlas. Sv. lit.-tidn. 1816, sp. 131. Den snillrika (spanske förf.) Gongoras efterkonstlare, Culturanisterna. C. J. Lénström i Skandia 10: 200 (1837). Atterbom i Sv. litt.-fören. tidskr. 1838, s. 358.
