1) [jfr motsv. anv. i (ä.) dan. o. t.] (†) till EFTERTRÄDA 2:efterföljare (se d. o. 4 a). Pufendorf, Grotii värdige Efterträdare i samma Vetenskap. Boëthius Nat. Föret. 1(1799). (Adam) Smiths efterträdare i Statshushållnings-läran. Björnstjerna Beskattn. 1(1832). I den inre ordningens befrämjande var .. (Karl XI) Gustaf den förstes värdige efterträdare. Beskow Minnesb. 1: 66(1854, 1860). — särsk. i uttr. efterträdare i (ngns) fotspår: person som går l. vandrar i (ngns) fotspår. Värde (dvs. värdiga) efterträdare uti de förra Götars vanliga fotspår. G. Bonde(1731) i 2 RARP 6: 645.
2) till EFTERTRÄDA 3:person som övertager en plats som en annan lämnat; i sht om person som efterträder en annan i ett ämbete l. en syssla l. en värdighet o. d.; successor. Schroderus Dict. 51(c. 1638). Swedberg Schibb. 60(1716). (Påvarna ansågo sig) såsom Petri Efterträdare. Schröderheim Robertson 1: 173(c. 1794). På den jord, du odla skall .. / Byggs ett .. hus, som stängs af fruktträn in, / Dem du med fröjd, jemväl åt efterträdarn, vårdar. Franzén Skald. 4: 90(1830, 1832). Edra efterträdare vid akademien. C. J. Boström(1863) hos Nyblæus Forskn. IV. 1: 8 (i ett tal till studenter). Den 7 Maj 1724 lät .. (Peter den store) kröna Katarina till sin efterträdare. NF 12: 1155(1888). Sparre .. (hade) begärt sitt afsked (från justitiestatsministerämbetet) och föreslagit mig till sin efterträdare. De Geer Minnen 1: 149(1892).
3) (mindre br.) till EFTERTRÄDA 4:som i tid l. ordningsföljd följer efter (ngt annat), som kommer i (ngts) ställe; vanl. att uppfatta ss. en bildl. anv. av 2. De ljusgröna (träden) bekomma väl gula blad, men fälla ej dessa .., förrän efterträdarne äro tillreds att spricka ut i stället. Atterbom Minnen 342(1818). Den romerska verlden och .. hennes efterträdare. Hildebrand Medelt. 1: 6(1879). Den första efterträdaren i sten till den .. på platsen förut befintliga träkyrkan. E. Ekhoff i Fornv. 1913, s. 42.
Ssg (till 2): EFTERTRÄDARE-RÄTT. (föga br.) successionsrätt. Stundom bemästrade .. (romarna) sig et land under sken af Efterträdare-rätt. Dalin Montesquieu 50(1755).
