EKUMENISK ek1ɯme4nisk l. e1k-, l. -u-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. ökumenisch, fr. æcuménique, eng. ecumenic(al) l. æc-, lat. æcumenicus, av gr. οἰκουμενικός, avl. av ἡ οἰκουμένη (näml. γῆ), den bebodda (jorden), p. pf. av οἰκέω, bo, avl. av οἶκος hus (jfr EKONOM)]
kyrkohist. som har avseende på l. omfattar hela den kristna världen; allmän(nelig), världs-; särsk. i uttr. ekumeniskt (kyrko)möte l. ekumenisk synod, om allmänt kyrkomöte i den äldsta kristna kyrkan, stundom om dylikt i senare tid, o. ekumeniskt symbolum l. ekumenisk bekännelse l. dyl., om trosbekännelse härstammande från den äldsta kristna kyrkan (o. ansedd som normerande för hela kristenheten). De tre ekumeniska symbola. Holmberg (1795; under oecuménique). Kejsaren Constantin den store (sammankallade) ett möte i Nicäa år 325. Detta var det första oecumeniska kyrkomöte. Anjou Kyrkoh. 18 (1842). En ekumenisk kyrka. Hjärne Svenskt o. främ. 186 (1880, 1908). Den romersk-katolska kyrkan räknar tjugo ekumeniska .. koncilier, nämligen 1) i Nicæa 325 .. 20) i Rom 1869—70. NF 8: 1146 (1884). Det stora ekumeniska mötet till kristenhetens enande, hvilket planeras att hållas 1921. Sk. aftonbl. 1920, nr 128, s. 3.
