ESPERANTO äs1peran4to, äv. es1-, äv. -å l. -ω, n.
Etymologi
[uppfinnaren av esperanto Dr L. Zamenhoff utgav sin första lärobok (1887) under pseudonymen Dr Esperanto (på esperanto = ”doktorn som hoppas”). Från uppfinnaren överfördes namnet till språket]
benämning på ett artificiellt språk. Esperanto Det internationela språket. (1890; småskriftstitel).
Ssg: ESPERANTO-FÖRENING.
Avledn.: ESPERANTISK, adj. —
ESPERANTISM, r. —
ESPERANTIST, m.||ig.
