publicerad: 1922
EXPERIMENT äk1sperimän4t, äv. 01—, n.; best. -et; pl. = (Rydelius Förn. 9 (1718, 1737) osv.) l. -er (Gyllenius Diar. 330 (c. 1670) osv.).
Etymologi
[liksom t. o. eng. experiment, fr. expériment, av lat. experimentum, vbalsbst. till experiri (p. pf. expertus; jfr EXPERT), pröva, försöka, erfara, av ex (se EX-) o. periri, erfara (jfr FARA, sbst., REPERTOAR)]
1) försök, rön.
a) eg.: praktiskt försök som anställes för att utröna den värkliga beskaffenheten av ngt (vanl. ett naturföremål l. en naturföreteelse); urspr. i mera allmän bet. om varje rent praktisk undersökning av naturföremål l. -företeelser i motsats till försök att bestämma dem på teoretisk väg; i sht förr äv. konkretare, om den kunskap som vunnits gm ett sådant försök: rön. RelCur. 304 (1682). Rydelius Förn. 196 (1722, 1737). Jag (har) tagit mig före, at anställa några experimenter (med platina). J. G. Wallerius i VetAH 1765, s. 162. Hans experimenter (dvs. mikroskopiska undersökningar) stadfästa Hr Archiaterns Systema Sexuale, med nya bevis. J. J. Björnståhl (1775) hos Linné Bref I. 3: 258. Iakttagelsen af den gifna företeelsen (låter ofta) med fördel utbyta sig mot experimentet, hvarmed förstås en iakttagelse af någon företeelse, den forskaren framkallat. Rein Log. 88 (1882). — jfr DJUR-, LABORATORIE-, LÄSNINGS-, MINNES-EXPERIMENT m. fl.
b) [bet., vilken etymologiskt sett är ursprungligare än a, uppfattas av den nuvarande språkkänslan ss. en överförd l. bildlig anv. därav] allmännare: försök att praktiskt utföra l. i värkligheten omsätta ngt (en idé l. uppfinning osv.); ofta med bibet. att dessa försök äro ovissa l. riskabla l. företagas mer l. mindre på måfå. Ett vågsamt, riskabelt, (miss)lyckat experiment. Hans dikter äro blott versifikatoriska experiment. Uppfinningen befinner sig ännu på experimentets stadium. Jag har en tid försökt att gå ut på alla bjudningar ... Jag börjar .. tröttna vid ett så förtvifladt experiment. Tegnér ESkr. 2: 465 (1838). Qväkarnes filantropiska experimenter. Frey 1850, s. 298. Experiment med växelundervisning. Paulson MinnestalGbgVSH 11 (1893, 1899). — jfr SKOL-, TANKE-EXPERIMENT m. fl.
2) [jfr motsv. anv. i ä. eng.; jfr äv. ffr. expériment i bet.: trollmedel] (†) botemedel (som det kan löna sig att försöka), beprövat (bote)medel, beprövat sätt. Ther någon komme och föregåffue sigh kunna ett bepröffuat sätt, huru en skulle bliffua .. mächta förmöghen .., hans Experiment och konst stycke skulle alle .. wilia lära. Phrygius HimLif. 143 (1615). Enebäärs Hånningen är ett ädelt Experiment emot Pestilentz. Palmcron SundSp. 65 (1642). SP 1780, s. 680.
Ssgr: A: (1 b) EXPERIMENT-FABRIK. fabrik som är anlagd l. avsedd för prövande av nya uppfinningar l. anordningar inom ngt visst fack. 2NF 19: 1062 (1913). —
(1 a) -KONST. (†) experimenterkonst. Chymien är en skön experiment-konst. Rydelius Förn. 196 (1722, 1737). —
(1 a, b) -MAKERI. ivrigt (men planlöst) experimenterande. Under hela medelåldern (idkades) .. ett ej obetydligt experimentmakeri för Medicin, Pharmaceutiken och Technologien. Ehrenheim Phys. 1: 83 (1822).
Avledn.: EXPERIMENTAL, se d. o. — (1) EXPERIMENTELL, äv. -TEL, adj.; adv. -T. [jfr t. experimentell] som grundar l. stöder sig på l. sker gm experiment; vunnen l. erhållen gm experiment. Experimentell metod, undersökning, experimentellt bevis. Den experimentella pedagogiken. Frey 1844, s. 69. Att experimentelt undersöka, hvilka följder t. ex. den ena eller andra uppfostringsmetoden åstadkommer på individer. Rein Psyk. 1: 353 (1876). Antagandet af själfständiga molekyler (har) fått starka experimentella stöd. 2NF 18: 835 (1913).
Spoiler title
Spoiler content