SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1957  
REPERTOAR re1pærtωa4r l. rep1-, l. -är-, l. -to-, l. 01— (repärrtoár Dalin), r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(repertoar 1880 osv. repertoir (répertoire, repertoire) 18181932)
Etymologi
[jfr t. o. eng. repertoire; av fr. répertoire, av lat. repertorium (se REPERTORIUM)]
1) förteckning över l. uppsättning av teaterpjäser som spelas (l. ha spelats l. äro avsedda att spelas) vid en teater l. av ett turnerande teatersällskap o. d. under en viss tidsperiod (t. ex. en säsong l. en vecka), uppsättning av teaterpjäser som en teater o. d. har inövat för framförande l. har på sitt program, spelplan, spellista; jfr PROGRAM 2; äv. dels (mera tillf.) allmännare, med tanke på det samlade beståndet av (spelade) teaterpjäser (överhuvud l. i ett visst land), dels (se särsk. a) abstraktare, med tanke väsentligen på framförandet av en viss pjäs l. vissa pjäser. Stående l. fast repertoar, uppsättning av pjäser som ständigt tillhöra repertoaren (som återkomma från säsong till säsong o. spelas med vissa mellanrum). Teatern bjöd på en omväxlande repertoar. Kammarherren von Olthoff .. (har) riktat Repertoiren med en Komedi. Hammarsköld SvVitt. 1: 256 (1818). Repertoirens uppgörande. ReglKTheat. 1834, s. 2. Med en stabil (teater-)trupp följer möjligheten att skapa en stående repertoar. Homén HforsTeatr. 3: 187 (1904, 1919). Kungl. Operans repertoar är såväl klassisk och modärn utländsk som inhemsk. Flodström SvFolk 184 (1918). — jfr OPERA-, TEATER-REPERTOAR. — särsk.
a) i vissa stående uttr. (ofta i uttr. som beteckna att man ger en viss pjäs), t. ex. en pjäs håller sig l. står på l. försvinner från repertoaren, upptaga en pjäs på repertoaren, ge en viss repertoar. Den obetydliga efterpjesen Nya Garnison .. torde ännu länge komma att hålla sig på repertoiren. Beskow Theat. 1832, s. 8. De makabra pjäserna gör största lyckan. ”Arsenik och gamla spetsar” står alltjämt säker på repertoaren. Zetterström Dag 154 (1946). särsk. teat. i uttr. ligga (förr äv. ligga inne) l. vara bunden i repertoaren, om skådespelare: spela l. vara med i de till repertoaren hörande pjäserna. Sjövall tyckes .. legat ganska mycket inne i repertoaren (under tiden i Falun). Schöldström FörbSkugg. 158 (1883). PT 1899, nr 2, s. 3.
b) mer l. mindre oeg. (jfr 2), om den uppsättning pjäser l. roller som en skådespelare uppträder l. uppträtt i l. inövat. Sundén (1888). Att jag hade försökt förmå Eleonora Duse att upptaga detta skådespel i sin repertoire. Wall Männ. 104 (1926).
2) [väsentligen att uppfatta ss. bildl. anv. av 1] uppsättning av musikstycken, deklamations- l. sångnummer, konststycken o. d. som ett kollektiv av personer l. en enskild person framträder l. brukar framträda med (inför publik) l. har inövat för framförande l. kan; äv. abstraktare (i sht i uttr. motsv. de under 1 a angivna), med tanke företrädesvis på framförandet av ngt; äv. allmännare, om en persons förråd av anekdoter, berättelser o. d. (att berätta för andra människor). Handelsresanden berättade en av de mustigaste historierna i sin rikhaltiga repertoar. En koncert af Rode är nu för tiden en sällsynthet på repertoiren. Geijer I. 8: 37 (1832). Numren i en trollkarls repertoar. Hoffmann NutidMagi 2: 222 (1883). Till hennes repertoar hörde ”Ljungby horn”, som hon (dvs. Victoria Benedictsson ss. ung flicka) föredrog ”så att fattiga bönder kan gråta”. Böök i 3SAH LX. 2: 22 (1949). — jfr MUSIK-, STUDENTSÅNG-REPERTOAR.
3) (i sht vard. l. i vitter stil) i oeg. l. bildl. anv. av 1 l. 2, om uppsättning l. förråd av föremål l. företeelser o. d.; äv. abstraktare (i sht i uttr. motsv. de under 1 a angivna), med tanke företrädesvis på förekomsten av ngt. Verd. 1883, s. 7. Af .. (Kellgren) författade .. äro nog en god del af de .. smådikter och epigram, som hörde till repertoaren i (Stockholms-)Posten. Sylwan Kellgren 66 (1912). Sådana framtidsbilder (som visionen av nazismens tusenårsrike) ha nu försvunnit från repertoaren. SvD(B) 1944, nr 32, s. 4.
Ssgr (i allm. till 1, i sht teat.): REPERTOAR-BOK; pl. -böcker. bok vari uppgifter om en teaters repertoar införas. Beskow Theat. 1832, s. 29.
-FYLLNAD. konkret: (lättare) pjäs som fyller ut repertoaren. VeckoJ 1930, nr 11, s. 16.
-KOMMITTÉ. kommitté med uppgift att fastställa en teaters repertoar o. d. Lagerbjelke Theat. 16 (1834).
(1, 2) -NUMMER. jfr nummer 7 b. Upsala(A) 1925, nr 14, s. 4.
-PJÄS. jfr -stycke. Hellander Teat. 98 (1898).
-PLAN, r. l. m. jfr plan, sbst.1 II 2. Östergren (1936).
-STYCKE. [jfr t. repertoirestück] teaterpjäs som hör till en teaters (stående) repertoar l. ofta återkommer på en teaters repertoar. SöndN 1870, s. 12.
-TAVLA. (numera bl. tillf.) tavla varpå anslag om en teaters repertoar (för en viss tid, t. ex. en vecka) anslås, anslagstavla. Josephson Teaterregie 56 (1892).
-TEATER. teater med stående repertoar. SDS 1956, nr 348, s. 3.
(1, 2) -VAL, n. val av pjäser l. nummer o. d. för en viss (särsk. en teaters) repertoar. Östergren (1936).
Spoiler title
Spoiler content