SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRSTORA förstω4ra l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (försto´ra Weste; förstòra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Etymologi
[jfr d. forstørre o. t. vergrössern; till FÖR- II 3 o. STOR]
göra (ngt) större (till omfånget); (ut)vidga; äv. refl. o. i pass. med intr. bet.: bliva större; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. I förstorad skala (jfr a β). Möller (1790). (Jag) känner .. min anda likasom vidgas och förstora sig. Lehnberg Pred. 3: 125 (c. 1800). Karakteristisk för frossa är .. en betydlig akut ansvällning och förstoring af mjelten .. under anfallet. NF 5: 431 (1882). Hålet (i en stövelknekt) borras med centrumsborr och förstoras med rundsåg. Johansson Träsl. 29 (1884). Industriföretagen förstoras. LAHT 1908, s. 144. — jfr HJÄRT-FÖRSTORING m. fl. — särsk.
a) framställa l. visa (ngt) i större skala.
α) åstadkomma att (ngt) synes l. framträder större än det i värkligheten är; i sht om förstoringsglas o. d. (”Synglaset”) är .. en ganska liten crystals-kula, hvilken, ju mindre den är, ju mera förstorar den objectet. Björnståhl Resa 1: 245 (1771). Leuwenhoek observerade blott med 160 gångers förstoring. Ehrenheim Phys. 1: 160 (1822). En starkt förstorande lupp. Moll Fys. 4: 81 (1901).
β) avbilda (ngt) i större skala; i sht i fråga om fotografier o. d. Ett förstorat porträtt. I förstoring, i större skala. En gud, som i förstoring var bildad efter hans eget beläte. Rydberg Vap. 88 (1891). Apparater för förstoring eller förminskning af fotografier. VaruförtTulltaxa 1: 469 (1912). — särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: bild som framställer ngt i större skala; förstorad bild (av ngt). (Cavallin o.) Lysander 69 (1855). Nyblæus Fotogr. 204 (1874). jfr BROMID-, FOTOGRAFI-FÖRSTORING m. fl.
b) bildl.: åstadkomma att (ngt) synes l. förefaller större än det i värkligheten är; överdriva storleken l. betydelsen av (ngt). Okunnigheten, som Mörkret, förstorar alla föremål. Kellgren 3: 224 (1793). (De) tyckas med förkärlek ha framdragit och förstorat alla de personers svagheter, som på något sätt varit dem misshagliga. Bååth-Holmberg Morf. 1: 205 (1910).
Ssgr: (a β slutet) FÖRSTORINGS-AGENT, m.||ig. person som yrkesmässigt förmedlar försäljning av fotografiförstoringar. Dagen 1914, nr 81, s. 5. —
-APPARAT.
1) (tillf.) till a α, om förstoringsglas, mikroskop o. d. UB 2: 274 (1873).
2) fotogr. till a β: apparat för framställande av förstorade fotografier. Roosval Schmidt 316 (1896). —
(a α) -GLAS. [jfr t. vergrösserungsglas] konvex lins (l. ett system av flera sådana) varigm man ser föremålen förstorade, enkelt mikroskop, lupp. Se på ngt med l. genom förstoringsglas, äv. bildl.: förstora (betydelsen av) ngt; äv.: se på ngt så noga (o. kritiskt) som då man undersöker ngt med förstoringsglas. Hasselroth Campe 31 (1794; bildl.). När man med förstorings-glas beskådar nämnde Liljas blomblad. Ödmann StrFörs. 1: 180 (1799). (Man bör) icke betrakta .. (sina medmänniskors) fel med förstoringsglas. Hagberg Pred. 6: 123 (1820). Moll Fys. 4: 80 (1901). —
(a β) -KAMERA. fotogr. jfr -APPARAT 2. Nyblæus Fotogr. 203 (1874). —
(a α) -SPEGEL. förstorande spegel. VexiöBl. 1838, nr 9-10, s. 7. Man begagnar den sfäriska konkavspegeln såsom förstoringsspegel. Moll Fys. 4: 51 (1901).
Spoiler title
Spoiler content