publicerad: 1922
BROM brå4m l. brom4, r. l. n.; best. -en l. -et.
Etymologi
[jfr t. brom, eng. brome, af fr. brome, af gr. βρόμος, stank]
1) kem. benämning på ett till metalloiderna hörande grundämne. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 100. Brom upptäcktes 1826 af Balard i moderlut efter koksalts utkristallisering och erhöll namn af sin vidriga lukt. Rosenberg OorgKemi 214 (1887). Brom är vid vanlig temperatur en tung, lättrörlig, brun vätska. 2NF (1905).
Ssgr (till 1): BROM-ETYL. organisk förening af brom med väte och kol, etylbromid. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 542. Brometyl .. (har) fått .. användning såsom bedöfningsmedel vid smärre, kortvariga operationer, t. ex. tandutdragningar o. d. NF 19: 251 (1895). —
-HALTIG. som innehåller brom. —
-KALIUM~200 l. 0400. bromvätesyrans kaliumsalt, kaliumbromid. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 101. Bromkalium .. utgöres af hvita, luktlösa, glänsande kristaller. 2NF (1905). —
(jfr 2) -SALT. om de salter hvari brom ingår. SAOL (1900). Lösningar af bromsalter verka i allmänhet rogifvande och medföra sömn. 2UB 7: 391 (1903). —
-SILFVER. bromvätesyrans silfversalt, silfverbromid; jfr BROMIT. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 146. Bromsilfver .. har vidsträckt användning för preparering af fotografiska plåtar. 2NF 4: 237 (1905). —
-SILFVER-PAPPER. fotogr. (till fotografiska kopior användt) med bromsilfver prepareradt papper. Roosval Schmidt 248 (1896). —
-VÄTE. kemisk förening af en atom brom med en atom väte. Almström Tekn. 1: 706 (1844). Bromväte .. är liksom klorväte en färglös, i luften starkt rykande gas. Abenius Kemi 81 (1903). —
Afledn. (till 1): BROMID, r. benämning på hvar(t) o. en (ett) särskild(t) af bromvätesyrans salter l. estrar där den positiva radikalen är förenad med högsta möjliga antal atomer brom. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 104. jfr ETYL-, KADMIUM-, KALIUM-, MAGNESIUM-, NATRIUM-, SILFVER-BROMID m. fl.
Ssgr: bromid-förstoring. fotogr. på bromidpapper utförd fotografiförstoring. KatalIndUtstSthm 1897, s. 249.
BROMUR, r. benämning på hvart o. ett särskildt af bromvätesyrans salter där metallen icke är förenad med högsta möjliga antal atomer brom. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 102. Rosenberg OorgKemi 215 (1887). jfr JÄRN-, KOPPAR-, SILFVER-BROMUR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content