SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FRANKISK fraŋ4kisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-isk 1635 osv. -esk 1691)
I. [avledn. till FRANK, sbst.2]
1) som tillhör l. har avseende på l. härstammar från osv. frankerna l. deras germ. dialekt. Schroderus Os. 2: 349 (1635). särsk. (†) i oeg. anv.: fransk. SP 1779, s. 1116. Därs. 1780, s. 267.
2) (i fråga om förh. i Orienten) motsv. FRANK, sbst.2 2: västerländsk. LittT 1796, s. 114. Ett bord dukadt på frankiskt vis. Heidenstam End. 15 (1889).
II. [avledn. till Franken, ett efter de forntida invånarna, frankerna (se FRANK, sbst.2), uppkallat tyskt stamland] som tillhör l. har avseende på l. härstammar från Franken. De frankiska eller saliska kejsarna. Brask Pufendorf Hist. 420 (1680). Frankiska viner .. produceras i trakten af Würzburg. Almström Handelsv. 313 (1845). Frankiska nötkreatursrasen l. Mainthalerrasen. 2NF (1908).
Avledn.: FRANKISKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f. till I.
1)
a) till I 1: frankisk kvinna. Sundén (1885).
b) (i fråga om förh. i Orienten) till I 2: västerländsk kvinna. Heidenstam End. 203 (1889).
2) till I 1: frankernas germanska dialekt. Celsius i 1SAH 1: 127 (1786, 1801).
Spoiler title
Spoiler content