SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FRANSYSKA fransys3ka2, i bet. 1 f., i bet. 2 o. 3 r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 1 o. 3) -or.
Ordformer
(frans(z)- (franc-) 1652 osv. frants- (-ds-, -tz-) c. 1585—1767. -yska 1679 osv. -öska (-ösche) c. 1585—1779. -ösiska (-ösische) (i bet. 2) 1642—1709. -oska (i bet. 1) 1709)
Etymologi
[avledn. till FRANSYSK]
1) fransk kvinna; särsk. förr ofta om i Sv. anställd fransk guvernant, ngn gg äv. allmännare: guvernant; jfr FRANSKA 1. KKD 10: 7 (1707). Men en förlupen Fransöska, sij hon .. skal lidas, hon skal lydas. Swedberg Ho tror § 7 (1709). Hans hustru .. var tysk till börden, men hade .. varit ”Demoiselle eller Fransyska” hos ofvannämnde fröknar. MElmgren (c. 1795) hos Cavallin Herdam. 4: 146. Från ett så beskaffadt Läroverk (som Kjellbergska skolan) .. skola kunna utgå .. Christelige Gouvernanter, eller så kallade Fransyskor. JKjellberg (1826) hos Heckscher SvFlickskH 17.
2) (numera knappast br.) franska språket, franska (se d. o. 2); jfr FRANSYSK 1 d β. Brahe Kr. 8 (c. 1585). Öfversatt ifrån Fransyskan. Sahlstedt (1773). Uppsats på fransyska. Forssell i 3SAH 3: 66 (1888).
3) slakt. o. kok. om vissa partier av ett slaktat nötkreatur; jfr KALV-, MELLAN-FRANSYSKA.
a) (numera föga br.) ryggpartiet mellan rostbiffen o. lårstycket, äv. kallat tjocka (förr äv. stora) fransyskan (jfr c) l. ”landstycket”. AJourn. 1814, nr 63, s. 2. Hagdahl Kok. 121 (1879). 2NF (1908).
b) av lårstycke, slaksida o. rostbiff begränsat långsmalt parti tvärs över kroppen. Kjerrulf Köttbesigtn. 29 (1896). HemKokb. 1Plansch (1903).
c) (numera föga br.) i uttr. tjocka fransyskan, intill nedre delen av fransyskan (i bet. 3 b) sittande parti av lårstycket. Hellman Kokb. 190 (1896).
d) (numera föga br.) i uttr. tunna fransyskan, mellan dubbelbiffen o. revbiffen (högreven) sittande parti. Hagdahl Kok. 121 (1879). Hellman Kokb. 190 (1896). 2NF (1908).
Spoiler title
Spoiler content