SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FRANSYSK fransys4k (i vers förr ngn gg — ∪ IHolmström (c. 1700) i 2Saml. 2: 105), förr ofta, numera bl. ngn gg arkaiserande l. i fråga om ä. förh. FRANSÖSK fransös4k (i ä. tid äv. uttalat med y enligt Hof Skrifs. 143 (1753)), adj. -are (VFPalmblad i Phosph. 1811, s. 53 (: fransyskaste); gradf. dock föga br.); n. -t ((†) fransyst Columbus Ordesk. 5 (1678); = (Verelius 280 (1681))). adv. -T.
Ordformer
(frans(s)- (-sz-) 1536 osv. frantz(s)- (-ds-) 15441767. franz(s)- 16081722. franc- 16431652. -ysk 1540 osv. -ösk (-össch) 15501915. -ösisk (-ösisch, -ösesk) 15361710. -o(s)sisk (-osi(s)ch(s)) 15411622. -oisk (-oisch, -oesk) 16251684. -osk (anträffat bl. i best. form o. pl.) 15521722)
Etymologi
[liksom d. fransösk av mht. l. t. avledningar (jfr mht. franzoi(si)sch, franzöisisch, franzosisch, t. französisch, französch) till mht. franzois, fransk, av ffr. françois (se FRANSOS); jfr FRANSYSKA, sbst. Formen fransysk är en inhemsk ombildning av fransösk i anslutning till TYSK, underlättad därigm att i ett flertal dial. detta senare ords y blivit ö]
1) (numera bl. arkaiserande; se dock a, b) fransk. VittAH 8: 103 (i handl. fr. 1540). Han (skall) sså mykett af thett Frantzössche Glaass .. vpköpe som behöffues (till fönster). HB 1: 217 (1576). Et breff (från kardinal Mazarin) .. med store Françöseske Complementer vpfylt. AOxenstierna Bref 4: 460 (1648). Fransyskt Kram, som består af så kallade Nipper. PublFondSpinneh. 1731, s. 3. Klädd effter nyaste Fransöska maneret. Dalin Arg. 1: nr 15, s. 5 (1733; uppl. 1754: Franska). Fransyska språket. Sahlstedt (1773). Dahlgren 2Ransäter 164 (i handl. fr. 1843). Petri Ouchterlony 43 (1924). särsk. (†) om vallonerna i Sv.; jfr FRANSOS 1. De frantzöske barnen wijd Österby bruk behöfwa en pedagogum. SynodA 1: 184 (1693). — jfr NY-, ÅLD-FRANSYSK m. fl. — särsk.
a) i en mängd numera till största delen obrukliga uttr. o. förb. (i allm. med motsv. uttryck med FRANSK, jfr FRANSK a), t. ex.: (†) fransyskt band, franskt (bok)band. BoupptSthlm 15/2 1659. Almqvist DrJ 387 (1834). fransyskt bittervatten (farm.), ett ss. laxermedel användt kolsyrat vatten innehållande natriumcitrat, magnesiumcitrat, socker o. citronolja; laxerlimonad. PharmComp. 132 (1896). — (†) fransöske brackor, ett slags vida benkläder tillhörande det tidigare 1600-talets franska klädedräkt. Rudbeckius Kyrkiost. 28, 45 (c. 1635). — (†) fransyskt bröd, franskt bröd. Warg 2 (1755). — (†) fransyskt guld, franskt guld. BoupptVäxiö 1848. — (†) den fransösiske orden, den franska Mikaelsorden (år 1469 stiftad av Ludvig XI). GR 16: 161 (1544). fransyskt rajgräs (bot., landt.), franskt rajgräs. Arrhenius Jordbr. 3: 46 (1861). Juhlin-Dannfelt 209 (1886). — (förr) fransyska rosen, ”franska rosen”. ÅgerupArk. Bouppt. 1762. Ekenmark Dräll. 51 (1828). — (†) fransösiske stövlar, benämning på känger vilkas skaft fastbindas vid underbenet; jfr BINDE-SKO. Linc. Kk 1 a (1640). — (†) fransosk styver, benämning på det forna franska myntet sou. Franssoske styffver tu stycker. GR 23: 60 (1552). — (†) fransösk (l. fransysk) säng, ”fransk säng”. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1681). BoupptRasbo 1744. — (i fråga om ä. förh.) fransöskt tak, brutet tak. PT 1915, nr 277 A, s. 2. — (†) fransösk tapet, fransk gobelängtapet? BoupptRasbo 1698. — (†) fransöska verslaget, alexandrinen. Dalin Arg. 1: nr 11, s. 7 (1733).
b) (fullt br.) i uttr. fransysk visit, om kortvarigt besök; äv. oeg. o. bildl.; jfr FRANSK b. Dalin Arg. 2: nr 6, s. 2 (1734; uppl. 1754: korta besök). TurÅ 1896, s. 204. En mycket fransysk visit. SD(L) 1900, nr 596, s. 2. Det ser ut, som om visiten äfven denna gång skulle bli tämligen fransysk. NDA 1913, nr 48, s. 4 (i fråga om vinterkölden).
c) i åtskilliga numera obrukliga uttr. som äro namn på syfilis, ss. fransyska komplimenter, fransosiske plågan, den fransoske sjukdomen, fransoske värken; jfr FRANSK c. BOlavi 132 b (1578). Hjelt Medicinalv. 2: 299 (cit. fr. 1722). HushBibl. 1755, s. 410.
d) (†) i substantivisk anv.; jfr FRANSK d.
α) om individ av franska folket; dels i sg. obest., dels i pl. best. The Fransosiske ther ifrå (dvs. från Frankrike) och the Engelske aff Engeland. GR 21: 225 (1550). Samson de la Mott war en född Franssösisch af Adell. RARP 3: 225 (1642). Linné SvArb. 1: 73 (1765). särsk. i överförd anv., se 1 e slutet.
β) i sg. obest., om franska språket. PJAngermannus Vthl. 49 (1623). Stiernhielm Fateb. Föret. 3 b (1643).
γ) i sg. best. utan best. art., om franskt sätt; bl. i uttr. på fransyska. Ekeblad Bref 1: 126 (1652). Kläda sig på Fransyska. Lind (1749). Vi äta på Fransyska. Posten 1769, s. 523.
e) i överförd anv.; jfr FRANSK e. SvMag. 1766, s. 383. I sitt tal var man .. mycket ”fransysk”. Engelke Småstad 175 (1906). särsk. i substantivisk anv.; jfr FRANSMAN 2 a, FRANSOS 1 c. Axsel spare .. är .. öfwer måtan godh fransysk. (Stenbock o.) Oxenstierna Brefv. 1: 248 (1701).
2) (i fackspr.) i fråga om benställning hos häst: som har l. utmärkes av utåtvridna karleder o. hovar. Tidén Bosk. 3 (1841). Fransysk ställning fram och kohasig bak äro vanliga fel i benställningen (hos den norska fjordhästen). 2NF 20: 19 (1913).
Avledn. (till 1): FRANSYSKA, se d. o.
FRANSYSKHET, r. l. f. (†) franskhet. Voltaire, såsom Fransyskhetens fulländade representant. Atterbom i Phosph. 1810, s. 174. Ljunggren Bellm. 45 (1867).
Spoiler title
Spoiler content