FREKVENTERA fre1kvänte4ra l. frek1-, l. -en-, i Sveal. äv. -e3ra2 (frekvänntèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, FREKVENTATION (numera knappast br., Emporagrius ATuresson F 1 a(1647), Ekbohrn(1904)).
Ordformer
(förr äv. skrivet freqv- l. frequ-)
Etymologi
[jfr t. frequentieren, eng. frequent, v., fr. fréquenter; av lat. frequentare, av frequens (se FREKVENT)]
1) tr.: (ofta l. regelbundet) besöka (i ett visst syfte); talrikt besöka; med avs. på undervisningsanstalt, lektioner l. dyl.: besöka (en skola), begagna (undervisning); stundom, i sht med avs. på väg l. dyl.: (ofta) begagna; numera företrädesvis i p. pf. (ss. adj.): (talrikt) besökt; äv.: (flitigt) använd. En mycket frekventerad badort, lokal. SynodA 1: 46(1639). (Många barn) freqventera lärovärken. Nordin Bet. XXXVIII(1785). De mest freqventerade vägar. AdP 1800, s. 1102.(Thyselius') föreläsningar .. frekventerades flitigt af den akad. ungdomen. Hagström Herdam. 1: 174(1897). (Melodien var en) behövlig tillökning till den mycket frekventerade meterklassen. Nodermann o. Wulff FörsamlKSångb. 34(1922). — särsk. (†) med avs. på sällskap. Han frequenterar .. de bästa sällskaper. Posten 1768, s. 187.jfr (†) uttr. frekventera tillsammans, umgås. RARP 9: 172(1664).
2) (†) intr. i förb. med adverbial angivande platsen där undervisningen meddelas: åhöra undervisning, idka studier. ConsAcAboP 1: 294(1647). Denne Scanensis (dvs. skåning) inkom och frågades hwar han freqventerat, han swaradhe sigh freqventerat hafwa j Christiansstadh. ConsAcAboP 4: 102(1672). Humbla Landcr. 22(1740).
