publicerad: 1926
FUMLIG fum3lig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
som beter sig l. brukar bete sig otympligt l. oskickligt, fubblig. Lovén Folkl. 151 (1847). ”Hvad ni bär er fumligt åt!” sade den vackra husjungfrun (då Sam Weller tappade hatten). Backman Dickens Pickw. 1: 412 (1871). Lagerlöf Saga 229 (1908).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content