[jfr d., t., eng. o. fr. haplo-; av gr. ἁπλο-, i ἁπλοῦς, enkel, enfaldig; första leden, ἁ-, sammanhänger med SAM-, andra, πλο-, med -FALD; jfr SIMPEL]
(i fackspr.) som sker l. förekommer l. innehåller ngt o. d. bl. en gång; ss. första led i ssgr.
Ssgr: HAPLO-GRAFI. [jfr -GRAFI,ävensom t. haplographie, eng. haplography] språkv. skrivarfel bestående däri att en bokstav, en stavelse l. ett ord l. en följd av bokstäver osv. (oavsiktligt, gm överhoppning) skrives bl. en gång i st. f. erforderliga två gånger; motsatt: dittografi. Noreen VS 3: 31(1905). —
-LOGI. [jfr -LOGI,ävensom t. haplologie, eng. haplology] språkv. språklig företeelse bestående däri att av två omedelbart på varandra följande l. i nära grannskap av varandra uppträdande, identiska språkljud, stavelser l. ord bl. det (den) ena uttalas; urspr. bl. om dissimilatoriskt stavelsebortfall. Till haplologier räknar jag .. icke blott sådana fall som tragiko- (ko)misk, diet(et)isk .. o. d., utan äfven sådana som fo(r)dra, Malko(l)m. Noreen VS 3: 31(1905).
SAOB
