HEROIKOMISK he1roikω4misk l. her1-, l. -rå-, l. 01040, adj.
Etymologi
[av fr. héroï-comique; av héroïque (se HEROISK) o. comique (se KOMISK); jfr eng. heroicomic]
(numera föga br.) litt.-hist. om diktvärk: som företer en blandning av allvarliga (”heroiska”) o. komiska partier. Weste (1807). Den heroikomiska hjältediktningen. 2NF 12: 1089 (1910).
