SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HYRTA, v. vbalsbst. -AN (se avledn.).
Etymologi
[lånat av isl. hyrta, biform till hirta (se HIRTA)]
(†) straffa, tukta. Ehoo du ähr blandh Gudar, / Som pläger straff' och hyrta / Missgärningar och synder. UHiärne Vitt. 103 (1665). Reprimandera, hyrta. Hiärne 1Hdskr. 28 (c. 1715).
Avledn.: HYRTAN, f. (†) straff, tuktan. UHiärne Vitt. 91 (1665).
Spoiler title
Spoiler content