IKOSANDRIST ik1osandris4t l. i1k-, l. -ås-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[avledn. av nylat. icosandria, bildat av Linné ss. namn på en klass i hans sexualsystem; av gr. εἲκοσι, tjugu, o. ἀνήρ (gen. ἀνδρός), man, bildl. om växtens ståndare]
bot. växt hörande till den tolfte klassen i Linnés sexualsystem, icosandria, kännetecknad av mer än tolv (ofta omkr. tjugu) fria o. på ett ringformigt fäste sittande ståndare; jfr TJUGU-MÄNNING. Gadd Landtsk. 2: 229(1775). LoW(1911).
