[jfr t. immatrikulieren, fr. immatriculer, ävensom eng. immatriculate; av mlat. immatriculare, av lat. in- (se IN-, pref.1) o. matricula (se MATRIKEL). I formen inm- föreligger väsentligen anslutning till (ssgr med) adv. IN]
a) i fråga om en (nyadlad l. nyintroducerad) adelsmans införande i riddarhusets matrikel; äv. allmännare om dylik adelsmans upptagande på riddarhuset; äv. abs. (Den nyadlade) skall .. tee sigh på Ridderhusedt, hälst när Möthen holles och där immatriculera låthe. RARP 1: 3(1626). Ätten (Stålhane) är immatrikulerad på riddarhuset i Finland, där en gren finns. 2NF 38: 597(1926).
b) (numera i allm. bl. i fråga om utländska, i sht tyska universitetsförh.) i fråga om students inskrivning i ett universitets, äv. en fakultets samt (i Sv., ngn gg) en studentnations matrikel (”album”); äv. allmännare, i fråga om upptagande ss. student vid ett universitet osv. Brahe Tb. 7(c. 1660). (Då) blef D(omi)nus Carolus Linnæus med .. (några andra) i nations albo immatriculerade. Fries 2Linné 1: 165(i handl. fr. 1728). 2NF 38: 1024(1926; i fråga om t. förh.).
Avledn.: IMMATRIKULATION, r. (l. f.). (med avs. på brukligheten jfr ovan) immatrikulering. Auerbach(1909). särsk. till a. Abrahamsson 39(1726; efter handl. fr. 1664).
