publicerad: 1933
IMPRESSION im1präʃω4n l. -e-, r. l. f.; best -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. impression; av lat. impressio (gen. -ōnis), intryck, till (p. pf.-stammen impress- i) imprimere (se IMPRIMERA)]
vbalsbst. till IMPRIMERA.
1) (†) till IMPRIMERA 1: fördjupning (i ett mjukt ämne, åstadkommen av ett föremål med fastare konsistens), intryck, avtryck, märke. VetAH 1819, s. 145. Man ser icke blott de tydligaste intryck efter dem (dvs. de förstenade bladen i sandstenen) .. utan impressionen är ännu helt brun af ett ämne, som påtagligt är sjelfva bladet. Därs. 1820, s. 118.
2) (†) till IMPRIMERA 2 o. 3: påvärkan l. invärkan (som ngn l. ngt utövar på ngn l. ngt); vanl. konkretare: intryck (som ngn l. ngt ger) vilket påvärkar ngns uppfattning, känsloliv l. handlande; äv. om resultatet av dylik påvärkan. SthmStadsord. 2: 13 (1682). Föräldrarnas Exempel, seder och åthbörder, Lemnar en starck impression i Barnsens sinnen. Fernander Theatr. 145 (1695). Ryttmestar Åkerhielms skiäl hafva giordt stor impression hos de andre Stånden. 2RARP 6: 409 (1731). Säve har varit eller är här (dvs. i Sthm), men har ej gjort någon fördelaktig impression. Geijer Brev 239 (1828).
3) (†) uppfattning l. mening l. tanke som ngn hyser om ngn l. ngt, framkallad av påvär kan utifrån (gm andra människors utsagor o. d.). (Danske konungens) Resident .. (har) hembligen gifwit Holländske Ambassadeurerne .. onde impressioner om oss, lijka som hade wij förr att slutha något med Danmark till theras disavantage. RARP 6: 46 (1657). Hvad för falska Impressioner hyser icke eljes (”drottning Opinion”)? Scherping Cober 2: 105 (1737). För att vara .. försäkrad att han ej hade några mindre fördelaktiga impressioner emot mig, har jag (osv.). Geijer Brev 186 (1814).
4) (i vissa kretsar) allmänt intryck (uppfattning l. känsla) som ngn har l. får av ngt. Scherping Cober 2: 395 (1737). Då H. Jansson efter en stund gick, hade vi alla den impressionen att han skulle acceptera (att bli talman i bondeståndet). Liljecrona RiksdKul. 20 (1840). Resan .. (till Delft) gav en stark impression av Holland. Fogelqvist ResRot 95 (1926).
5) psykol. (filos., estet.)
a) (numera bl. i skildring av äldre åskådningar) psykol. o. filos. om sinnesintryck; särsk. om sinnesintrycket (förnimmelsen) sådant det (sådan den) uppfattades av sensualisterna (särsk. den eng. filosofen D. Hume, † 1776), nämligen ss. en ”impression” i bet. 1, dvs. ett avtryck (en avbild l. kopia) av tingen. Ideén och betrachtelsen blifver .. svag och confuse therigenom, at tankarna måste emottaga så monga impressioner på en gång. Rydelius Förn. 172 (1722, 1737). Orsaken (till att man ser bättre i en tub efter några minuter) är .. ofta at ögat förändrat sig och blifvit skickeligare at emottaga impressionen af et svagare ljus. Edelcrantz Telegr. 93 (1796). Se vi ett rödt föremål, så ha vi (enl. Hume) en klar och energisk förnimmelse däraf, en impression; föreställa vi oss i minnet l. fantasien det röda, är förnimmelsen matt, den är då en idé. 2NF 11: 1283 (1909).
b) [jfr motsv. anv. i fr.; anv. är i sv. närmast uppkommen under anslutning till IMPRESSIONISM] estet. omedelbart intryck som ngt sett i ett visst ögonblick gör på ögat (med bortseende från vad som kan uppfattas vid ett mera ingående o. detaljerat betraktande); äv.: (för litterära ändamål användt) omedelbart intryck som den omgivande värkligheten (livet) i ett visst ögonblick gör på sinnet (med bortseende från vad som kan uppfattas vid en mera ingående (psykologisk) analys); äv. mus. om ett motsv. intryck av en musikalisk stämning. Man säger oss, att ”färdiga bilder äro ett oting”, att det första omedelbara intrycket, ”impressionen”, är det bästa, är allt. NordT 1897, s. 149.
Ssg: (5 a) IMPRESSIONS-TEORI(EN). benämning på sensualisternas (Humes) uppfattning av sinnesintryckens väsen. Trana Psych. 2: 41 (1847).
Avledn.: IMPRESSIONERA, se d. o. —
IMPRESSIONISM, r. (l. m.). [liksom t. impressionismus o. eng. impressionism av fr. impressionisme; den fr. benämningen är närmast framkallad av namnet på en av den fr. konstnären Manet målad tavla med titeln ”Impression”, som förvärkligade ”impressionistiska” idéer] estet. till 5 b: riktning inom konst, litteratur o. musik som anser konstens osv. högsta uppgift vara att återge ”impressioner” l. som i utövandet av sin konst osv. följer denna uppfattning; urspr. om en riktning inom 1870-talets fr. målarkonst; jfr EXPRESSIONISM. NF 7: 493 (1883). Bergh Konst 178 (1902, 1908). ”Spinnerskorna” (av Velasquez) kan i viss mån betecknas som ett af impressionismens förstlingsverk. VL 1898, nr 254, s. 3. Böök 4Sekl. 218 (1922, 1928). I sin sällsamma och vågsamma harmonibehandling närmar .. sig (tonsättaren Josef Eriksson) den moderna impressionismen. 2NF 35: 632 (1923). —
IMPRESSIONIST, m.||ig. [liksom t. o. eng. impressionist av fr. impressioniste] estet. till 5 b: anhängare av impressionismen (i teori l. praxis). NF (1883). En impressionist par preference är K. Nordström. Pauli Oppon. 94 (cit. fr. 1885). (Den franske målaren E. Manet) var .. medelpunkten i den krets af målare (”Batignolleskolan”), som blef kallad impressionisterna. 2NF 17: 753 (1912). (Fru Lenngren) hör till alla tiders bästa realistiska impressionister. 3Saml. 1: 7 (1921). Jeanson (o. Rabe) 2: 305 (1931).
Ssgr: impressionist-konst.
IMPRESSIONISTISK, adj. [avledn. till IMPRESSIONIST] adj. till IMPRESSIONISM o. IMPRESSIONIST. PT 1898, nr 45 A, s. 3. Omgifningens inverkan på föremålens utseende blir det centrala problemet för de impressionistiska målarna. Bergh Konst 177 (1902, 1908). Romanen brytes .. i Sternes händer sönder till ett spirituellt och sentimentalt kåseri, som impressionistiskt söker följa alla känslans skiftningar. Lamm UpplRom. 1: 43 (1918). Jeanson (o. Rabe) 2: 307 (1931).
Spoiler title
Spoiler content