[jfr t. inzest, eng. incest, fr. inceste; av lat. incestus, otukt, blodskam, till incestus, adj., oren, otuktig, av in- (se IN-, pref.2) o. castus, ren, kysk]
i sht jur. blodskam. Swedberg Schibb. 276(1716). Man kan i nutidens dramer ej reda sig utan att tillgripa onaturliga laster, hemliga sjukdomar .. eller incest. Wirsén Krit. 71(1886, 1901). Bergman JoH 68(1926).
Ssg: INCEST-AVEL. husdj. parning mellan föräldrar o. avkomma l. helsyskon inbördes, ”stark inavel”. Juhlin-Dannfelt 174(1886). SvUppslB 13: 952(1932).
