publicerad: 1933
INPASS in3~pas2, n. ((†) m. SthmStadsordn. 1: 66 (1637), ConsAcAboP 1: 522 (1652)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(impass (-pas) 1634—1670. jnpaas 1671. inpass (-pas) 1613 osv.)
Etymologi
[liksom d. indpas av mnt. inpass, impass, liksom t. impass (i bet. 4), fr. impasse (i bet. 4) trol. av it. impaccio, hinder, förfång, till impacciare, hindra, av senlat. impedicare, hindra, eg.: sätta i fotboja, av in- (se IN-, pref.1) o. pedica, fotboja (jfr FJÄTTER). Ordet har redan i mnt. anslutits till IN, vilket värkat bestämmande på dess bet.-utveckling]
1) (†) förfång, intrång (i ngns rättigheter o. d.); avbräck, skada. Annerstedt UUH Bih. 1: 128 (1613). De förtryte, at de Hållendere allestedz giöre dem inpass uthi deres näringh och gåå dem brödet unden. OxBr. 10: 241 (1617). Esomofftast giordhe, dheras barn mig jnpass på mina bijståckar och flere andra skalckestycke. VDAkt. 1689, nr 211. Topelius Vint. I. 2: 349 (1860, 1880).
2) (†) intrång som en fiende gör; (fientligt) infall. (G. II A.) sitt Land och Rijke, sampt Folck och Vndersåter, för allehanda Fiendtlighe inpasz .. beskyddadt haffwer. L. Paulinus Gothus MonTurb. Föret. β 3 a (1629). Tå .. Konung David aff Skottland med Sextijotusende giorde Engelsmannen ett inpasz, bleff han vthi een stoor Drabbning nederlagd. Brask Pufendorf Hist. 125 (1680).
3) (†) ingripande varigm man söker omintetgöra ngns planer; knep, ”krokben”; särsk. i uttr. göra ngn ett inpass, spela ngn ett spratt, sätta krokben för ngn. Weste (1807). Vi (måste) .. anmärka, att hela detta anfall icke var annat än ett af de många inpass, hvarmed oppositionen .. plägar sätta ministèren i schack. Palmblad Norige 292 (1846). Dalin (1852).
4) [efter motsv. anv. i t. l. fr.] (föga br.) spelt. det förhållande att en kortspelare i andra l. tredje hand icke sätter i sitt högsta kort, utan i stället spelar ett som är minst två steg lägre, i förhoppning att efterhanden icke har ngt mellanliggande kort; maskning, mask; särsk. i uttr. göra inpass, maska. Weste (1807). Düben Talism. 3: 7 (1817). HandlednBridge 68 (1904).
5) invändning (mot ngt); äv. i utvidgad anv., om (snabb) replik i ett samtal, inkast. Det inpass mot hela tankeledningen, som .. herr F. gjort. Geijer I. 6: 500 (1846). Sturzen-Becker 1: 86 (1861). När jag var tvungen att göra något inpass eller eljes frambära något ledsamt. FRuneberg (c. 1878) hos Söderhjelm Runebg 2: 25. Debatten fick fortgå utan störande inpass. SDS 1928, nr 51, s. 6.
6) (mindre br.) ngt som inskjutes i ett större (l. i ett visst) sammanhang, inskott. Kræmer Orient. 197 (1866). När (konsistoriegöromålen) .. kommo såsom ett främmande inpass i det, som skulle vara det egentliga för mig (så osv.). Svedelius Lif 556 (1887). Parentetiska inpass. Noreen VS 2: 439 (1910). 2Saml. 40: 199 (1920).
7) [efter motsv. anv. i d.] (i Skåne, föga br.) tillträde; insteg. Den fysiska serien (synes) vara absolut sluten för inpass av någon psykisk inflytelse. Larsson Psyk. 107 (1910). Lidforss Kås. 3: 170 (1913).
Spoiler title
Spoiler content