INVOLUTA in1volɯ3ta2, äv. -vå- l. -vω-, r. (l. f.); best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. o. eng. involute; av nylat. involuta (näml. linea), eg. p. pf. f. sg. av lat. involvere, hoprulla, inveckla (se INVOLVERA) o. bildat ss. motsättning till EVOLUTA]
mat. om kroklinje betraktad i förhållande till dess evoluta: evolvent. NF 4: 865 (1881). 3NF 6: 1216 (1927).
