SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KASTILIER kasti4lier l. -ljer, m.; best. -n; pl. =; förr äv. (i bet. 2) KASTILLER l. KASTILLERE, m., anträffat bl. i pl.
Ordformer
(förr äv. skrivet ca-. kastilier (ca-), sg. 1880 (i bet. 1) osv., pl. 1535 (i bet. 2) osv. kastiller, pl. 1564 (i bet. 2). kastillere, pl. 1564 (i bet. 2). kastillier, pl. 1539 (i bet. 2))
Etymologi
[jfr t. kastilier (anträffat bl. i bet. 1); bildat till landskapsnamnet KASTILIEN (span. Castilla). — Jfr KASTILIAN, KASTILIEKLINGA, KASTILISK]
1) (mera tillf.) kastilian. Berndtson (1880). Visén Amicis Span. 39 (1890).
2) (†) benämning på ett slags värjor som urspr. tillvärkades i Kastilien; anträffat bl. i pl. TullbSthm 1535, s. 114 b. ArkliR 1560: 3 (1564).
Spoiler title
Spoiler content