KATTHALSA kat3~hal2sa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[liksom d. kathalse av nt. katthalsen, utföra ett slags dragkamp i vilken vardera av tvenne personer äro sammanbundna med ett rep över nackarna, träta, l. holl. kathalzen, anstränga sig (förgäves), envisas, träta, sannol. bildat till nt. katthals resp. holl. kathals, av nt. katt resp. holl. kat (se KATT) o. nt., holl. hals (se HALS); jfr nor. dial. dra kattestrupa, d. drage kattestrud, holl. kattrek, kathalstrek ss. benämning på ovan nämnda lek]
1) (†) (gagnlöst) envisas l. kiva l. träta, käxa. F-n i min trumpet jag står här längre och katthalsar. Trolle Duvall 1: 52 (1875).
2) (i sjömansspr.) segla utan riktig styrkraft, segla l. vid segling vända på ett vårdslöst l. slarvigt sätt. Lundell (1893). Högberg Frib. 324 (1910).
