SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLEPTOMAN kläp1toma4n l. -å- l. -ω-, sbst. m.||ig. o. adj.; ss. sbst. best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. kleptoman, sbst., t. kleptomane, sbst., fr. kleptomane, clept-, sbst. o. adj., ävensom eng. kleptomaniac, sbst. o. adj.; bildat till KLEPTOMANI. — Jfr DIPSOMAN, EROTOMAN, PYROMAN m. fl.]
I. sbst.: person som lider av kleptomani. NF 8: 832 (1884). En kleptoman är en rik, som stjäl vad han kunde få utan att stjäla. Siwertz Varuh. 273 (1926). ST 7/4 1935, Söndagsbil. s. 5.
II. i sht med. adj.: som sammanhänger med l. beror på kleptomani. Den ångest, som ej lämnar den anfäktade någon ro, så länge den kleptomana frestelsen hålles tillbaka. Gadelius Själsl. 1—2: 280 (1921).
Spoiler title
Spoiler content