SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KOMLIG, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) komblo(gär), komblotär; jfr nor. dial. kumlen, styv, tjock, klumpig; till en germ. rot kem(b), som föreligger äv. i nor. dial. kumb, kloss, nyisl. kumba, tjock, klumpig flicka, sv. dial. (Finl.) kumbäl, klumpig person, feng. cum(b)l, svullnad, m. m.]
(i Finl., vard.) klumpig, otymplig; ovig; tafatt. Heinricius Ilmoni 170 (cit. fr. 1830). (Nylänningens) anlag att .. tafatt och komligt .. uppträda i svenska .. kadriljer. Cygnæus 3: 192 (1837). Hon .. var komlig och klumpig i sina rörelser. Lange Luba 86 (1889). Hans komliga fingrar och styfva kropp. Ahrenberg Bild. 90 (1895). IdrFinl. 2: 157 (1905). jfr Bergroth FinlSv. 327 (1917).
Avledn.: KOMLIGHET, r. l. f. (i Finl., vard.) FoU 15: 55 (1902).
Spoiler title
Spoiler content