KONTENTA kontän3ta2, r. l. f.; best. -an (anträffat bl. i bet. 2, Tersmeden Mem. 5: 89(1772) osv.). Anm. 1:o I sht i ä. tid användes ordet ss. lat. n. pl.-form. RARP V. 1: 178(1654: contenta af H. Landtmarskalkens taal), Ekman Dagb. 56 (1788: kontenta af den skrift, som ..). Möjl. böra vissa här nedan upptagna språkprov uppfattas på samma sätt. 2:o I vissa ordböcker upptages den lat. sg.-formen contentum. Pfeiffer(1837). Ekbohrn(1868; äv. i den postuma uppl. 1904).
Ordformer
(i sht förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. kontenta; av lat. contenta, n. pl. av contentus, p. pf. av continere, sammanhålla, innehålla m. m. (jfr KONTINENT). — I fråga om liknande anv. av lat. n. pl. på -a l. -ia ss. sg. i sv. jfr NysvSt. 1936,s. 229 f.]
1) (†) om innehållet i ett kärl l. en behållare o. d.; jfr INNEHÅLL 2. Giftets .. närvaro i magens och tarmarnas contenta. Berzelius Kemi 2: 81(1812).
2) i bildl. anv. av 1; särsk. om innehållet i en muntlig l. skriftlig framställning; i sht övergående i bet.: sammandrag l. sammanfattning av innehållet i en framställning; äv.: det viktigaste innehållet l. huvudinnehållet i en framställning; äv. i allmännare anv., om det viktigaste l. väsentligaste av ngt, ”kärnan” i ngt; stundom: resultat(et) av ngt; jfr INNEHÅLL 3 a,5; i sht i sg. best. Brefwetz contenta. RARP V. 2: 213(1655). Detta var contentan af konungens .. tal. Tersmeden Mem. 5: 89(1772). Kontentan av hans liv. Byström Galsworthy Aristokr. 240(1919). Det är kontentan i folkpartiets hela åskådning att (osv.). SvD(A) 1934, nr 238, s. 6.
3) (†) i fråga om bok l. skrift: innehållsförteckning; jfr INNEHÅLL 4. VetAP 1: 118(1739).
