SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KOORDINATION kω1ordi1natʃω4n l. 010—, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i konkretare bet.) -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. koordination, eng. co-ordination, fr. coordination; till KOORDINERA]
vbalsbst. till KOORDINERA.
1) (utom i a, b mindre br.) motsv. KOORDINERA 1: samordning, sidoordning, koordinering. LittT 1796, s. 209. 2NF 37: 1268 (1925). — särsk.
a) (fullt br.) filos. motsv. KOORDINERA 1 a. Lindblom Log. 101 (1836). SvUppslB (1933).
b) (fullt br.) språkv. motsv. KOORDINERA 1 b: samordning; äv. konkretare, om grupp av samordnade satser l. satsdelar. NF (1884). Att få fram känslans stegring använder Kellgren .. hopade koordinationer. Sylwan Kellgren 135 (1912).
2) med. motsv. KOORDINERA 2. Setterblad Mackenzie 104 (1887). Haglund HållnRörOrg. 1: 43 (1924).
Ssg: (1) KOORDINATIONS-ÖVNING. gymn. gymnastisk övning varvid (symmetriska l. asymmetriska) rörelser med två l. flera olika kroppsdelar (ss. armar, ben o. huvud) utföras samtidigt. IdrIArmén 1926, s. 106.
Spoiler title
Spoiler content