publicerad: 1937
KOPIA kωpi3a2, stundom 040 (copi`a Weste; -i`a Dalin), sbst.1, r. l. f. ((†) n. UrkFinlÖ I. 2: 165 (1597)); best. -an; pl. -or ((†) -ar EkenäsDomb. 1: 213 (1657); -er (äv. att hänföra till sg. kopi) G1R 1: 186 (1524), Lutteman Schulze 199 (1799)); förr äv. KOPI, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-. -pi(j) 1619—c. 1845. -pia 1523 osv. -pie 1525—1821)
reproduktion l. efterbildning av ett original; särsk.
1) avskrift; äv.: medelst tekniska hjälpmedel, ss. kopiepress, hektograf, genomslag med skrivmaskin o. d., åstadkommet avdrag l. avtryck av skriftligt dokument; äv. om trogen avritning l. medelst kalkering o. d. åstadkommen reproduktion av karta, konstruktions- l. byggnadsritning o. d. Göra, taga (en) kopia av ngt. Jämföra kopian med originalet. G1R 1: 118 (1523). Vthaff huilken breff wij sænde eder vthscriffne copier .. ord frå ordh så lydhandis som breffuen sielff inneholla. Därs. 4: 126 (1527). En vidimerad Copia af Contractet. Carl XII Bref 412 (1716). ConceptChartorne .. böra .. til Kongl. Landtmäteri-Contoiret insändas, men Copier theraf äga Landtmätarne at inlämna til hvarje Landsorts Landtmäteri-Contoir. ICommLandtmät. 1764, s. 2. VaruhbTulltaxa 1: 576 (1931). — jfr AV-, BLÅ-, BREV-, GENOMSLAGS-, ORDER-, SKOL-, UT-KOPIA m. fl.
2) om annat föremål som är tillvärkat ss. en trogen efterbildning av ngt; särsk. konst. om konstvärk som (i samma l. annat format) så troget som möjligt söker efterlikna l. återgiva ett original i fråga om formgivning, färg o. d. (utfört av ngn annan än originalets skapare, motsatt: replik). Roth Kägleh. 36 (i handl. fr. 1686). (Han) lofwadhe .. att gifwa sin Syster een Copia af sin Sahl. Moders Conterfei. BoupptSthm 1689, s. 777 a. Jag håller på med att sudda på en kopia efter Greuze. Hedberg Sardou 43 (1866). Dyrbara kopior i marmor af antikens .. yppersta skulpturverk. Lundegård Prom. 1: 25 (1893). Flere av dessa träsnitt (i bibeln 1541) äro delvis ganska råa kopior på träsnitt av Lemberger. Dahl BibliotHb. 1: 217 (1924). — särsk. (mindre br.) i utvidgad anv., om (original)bild (målning, teckning, skulptur o. d.) i motsättning till den person osv. som avbildats. Werving Vitt. 322 (c. 1700). SP 1792, nr 43, s. 3.
3) fotogr. från fotografisk plåt l. film till ngt ljuskänsligt material (vanl. på visst sätt preparerat papper o. d.) överförd (positiv) fotografisk bild. Matta, blanka, klara, suddiga kopior. Pasch ÅrsbVetA 1844, s. 35. Roosval Schmidt 209 (1896). — jfr LJUS-, PAPPERS-, PIGMENT-, SEPIA-KOPIA m. fl.
4) i allmännare anv.
a) om ngt som är utfört efter ngt annat ss. förebild l. mönster; efterapning, imitation. Ekeblad Bref 1: 172 (1652). Vårt klassiska läroverk är att anse såsom en mycket svag kopia af deras (dvs. tyskarnas). Verd. 1884, s. 216. Moster Selmas afskedshälsning var i det närmaste en kopia af öfverstinnans. Kuylenstierna-Wenster Ber. 94 (1898). SvFolkH I. 1: 128 (1914).
b) om person som (i sht i sitt yttre l. i sitt uppträdande l. tal o. d.) liknar (söker efterlikna) ngn annan. ÖB 28 (1712). (Don Quijote) har denna tiden sådane likar, at man ej vet hvilkendera är Original eller Copia. Dalin Arg. 2: 322 (1734, 1754). Doktor Holmes gick av och an, en med undantag av klädseln till det yttre trogen kopia av sin far i fyrtioårsåldern. Hellström Lekh. 358 (1927).
Ssgr (jfr KOPIERA ssgr): (1) KOPIE-BLÄCK. AB 1865, nr 99, s. 4. Med kopiebläck förstår man bläcksorter, som gifva en skrift, hvilken kan aftryckas, om ett fuktadt papper lägges deröfver och hårdt tillpressas. UB 5: 537 (1874). —
(1) -BOK; pl. -böcker. [jfr t. kopierbuch] bok innehållande l. avsedd för kopior av utgående skrivelser; jfr BREV-BOK 2. RP 4: 262 (1634). Ramstedt BokförGr. 23 (1915). —
-PAPPER.
1) till 1: visst slags papper avsett för kopiering av skrift l. teckning. ÖoL (1852). VaruhbTulltaxa 1: 258 (1931).
2) fotogr. till 3: (särskilt preparerat) ljuskänsligt papper för tillvärkning av fotografiska kopior. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 12. —
(1) -PRESS. press vari kopior av skrivelser o. d. framställas (särsk. i kopiebok). AB 1865, nr 31, s. 4. —
(1) -PÄNNA. anilinpänna varmed på vanligt papper frambringas en skrift som kan avtryckas på fuktigt kopiepapper; äv. om pänna med spets av ben l. agat o. d. för kopiering enl. självkopieringssystem. NF 19: 944 (1896). Döss o. Lannge (1908). —
(1) -REGISTER. (†) samling av kopior. Copieregister af Seffrid Olsons qvittentier på salt pro anno 1568. RA I. 2: 228 (1568). —
Avledn.: KOPIA, v. (†) till 1: kopiera (se d. o. 1 a). Samma dagh coppias detha aff Hans Samssinghz rekienskapz boch. SkrGbgJub. 6: 393 (1597). jfr UTKOPIA, v. —
KOPIAL, se d. o. —
KOPIELIG l. KOPILIGEN, adv. (copieligh 1647. copijligen(n) 1635—1645) [jfr t. kopeilich] (†) till 1: i kopia, i avskrift. Ett Nicodemi breeff, .. huilkett .. Copijligenn här jämptte lägges. HSH 35: 25 (1635). RP 12: 22 (1647).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content