SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KOPPLERI kop1leri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. (i bet. 2, mindre br.) -er ((†) = (VRP 1677, s. 172 (i bet. 1))).
Ordformer
(kopl- 16381756. koppl- (coppl-) 1640 osv. kubbl- 1669. kåpl- 1668. kåppl- 1738)
Etymologi
[jfr d. kobleri, t. kupplerei; avledn. av KOPPLA]
1) (†) motsv. KOPPLA 2; eg.: förbindelse l. umgänge med den onde; vanl. övergående i bet.: trolldom, häxeri, svartkonst. VDAkt. 1652, nr 76. Umgenge och kubblerij med Djeffwulen. JournLTh. 1811, s. 1166 (1669). The skulle wppå honom i hanss siukdomb bruckat .. åtskilliga kopplerij och Trulkonst. VRP 1677, s. 172.
2) motsv. KOPPLA 3: stiftande (av dåliga bevekelsegrunder) av äktenskap l. (numera vanl.): sammanförande av personer till olovligt könsumgänge; särsk. om yrkesmässigt främjande av otukt (gm tillhandahållande av lokal o. d.). Bedriva, idka koppleri. Schroderus Albert. 3—4: 153 (1638). Siöart. 1685, art. 254. MB 57: 1 (Lag 1734). Med kopplerier kan jag icke tjena (dvs. stå till tjänst). Levin Schiller Cab. 72 (1800). Den för koppleri häktade E. W. LD 1936, nr 25, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content