KOREOGRAFI -ω1grafi4 l. -å1g- l. -og1-, l. 01004, förr äv. KOREGRAFI, r. l. f.; best. -en l. -n.
Ordformer
(förr äv. skrivet cho-. -reg- 1821—1911. -reog- 1857 osv.)
Etymologi
[jfr t. choreographie, eng. choreography, fr. chorégraphie; av gr. χορεία, dans, till χορός (se KOR, sbst.1), o. gr. -γραφία (se -GRAFI). — Jfr KOREUT]
(i fackspr.) konsten att medelst tecken o. d. beskriva en dans; äv.: konsten att komponera en dans; äv. konkretare, om dylik beskrivning av dans; danskomposition; äv.: danskonst. ConvLex. 1: 297(1821). En balett, Krelantems och Elderling, musik och text av Moses Pergament, koreografi av Jan Cieplinski. OoB 1928, s. 336.
Avledn.: KOREOGRAFISK, adj. [jfr t. choreographisch, eng. choreographic, fr. chorégraphique] (i sht i fackspr.) adj. till KOREOGRAFI.Lundin NSthm 276(1888). Det rent koreografiska värdet i denna prestation (dvs. Lottens dans med ”kanaljen”) har olika bedömts. Bergman LBrenn. 118(1928). (Dansösen) har fått sin elementära koreografiska uppfostran vid kejserliga ryska baletten i Petersburg. SvD(A) 1934, nr 24, s. 12.
