SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORIPETAL kor1ipeta4l l. 1-, äv. 1-, l. 01—, adj. o. sbst. r.; ss. adj. med adv. -T; ss. sbst. best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. choripetalous; av nylat. choripetalus, till gr. χωρίς, χῶρι, åtskild, o. nylat. -petalus (se GAMOPETAL)]
bot.
I. adj., om blomkrona: fribladig; äv. om växt: som har fribladig blomkrona. 2NF (1911).
II. sbst.: (växt med) fribladig blomkrona. BonnierKL 2: 1262 (1923).
Spoiler title
Spoiler content