SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORKAD kor3kad2, p. adj.; n. o. adv. -at.
Etymologi
[bildl. anv. av KORKA 2 a l. avledn. av KORK; jfr sv. dial. (Finl.) korkog, dum]
(vard.) om person: inskränkt, dum, enfaldig; äv. om handling l. yttrande o. d. En litet korkad herre. Topelius Dagb. 1: 80 (1833). En korkad fråga, kära bror! Crusenstolpe Mor. 5: 402 (1843). Jag förstår inte, att en del fruntimmer ä så infernaliskt korkade. Myhrberg Hum. 188 (1923).
Spoiler title
Spoiler content