KORPORATIV kor1porati4v l. -på- l. -pω-, l. 0104, l. kor4pora~ti1v osv. l. 300~2, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. korporativ, eng. corporative, fr. corporatif; av lat. corporativus, till corporare (se KORPORATION)]
adj. till KORPORATION.Städernes corporativa rättigheter. Nordström Samh. 1: 271(1839). Föreningen (har) ingått som korporativ medlem (i samfundet). TurÅ 1917, s. 356. Omprövningen (förblev) personlig, icke korporativ. SvRiksd. I. 3: 392(1933). — särsk. polit. motsv. KORPORATIONslutet. Att den sanna Statens gestalt .. är verklig gestalt endast såsom corporatif, bör kunna förmodas. Atterbom PhilH 558(1835). Fascismen med sitt korporativa system. SvTidskr. 1931, s. 264. Införande av en korporativ riksdag, där eliten inom varje yrkesgrupp av medborgare skulle vara representerad. Därs. 1934, nr 115, s. 13. Även i Portugal har det korporativa statsskicket efter huvudsakligen italienskt mönster ansetts bäst lämpa sig. GHT 1934, nr 84, s. 6.
Avledn.: KORPORATIVISM, r. polit. korporativt system ss. grundval för styrelseform. NDA(A) 1934, nr 129, s. 5.
