publicerad: 1938
KRÄKEL, sbst.2, l. KRÄCKEL, n.; best. -klet; l. KRÄGGEL, n.
Ordformer
(kräckel 1773—1807. kräggel 1731. kräkel 1738—1755)
Etymologi
(†) gnat, kältande. Jag vårdar intet svara på dit kräggel. SedolärMercur. 3: nr 2, s. 4 (1731). Möller (1807).
Spoiler title
Spoiler content