publicerad: 1938
KUCKEL kuk4el, i vissa trakter äv. KOCKEL kok4el l. kωk4el, sbst.2, n.; best. -klet.
Ordformer
(kock- 1539 (: kocklespeell)—1916. kuck- c. 1755 osv.)
Etymologi
(vard.)
1) (i vissa trakter) motsv. KUCKLA 1: trolleri, trolldom, vidskepelse; hemliga konster, hokuspokus. Schultze Ordb. 1382 (c. 1755). VästmFmÅ 15: 42 (1925). — jfr SIGNERI-KUCKEL.
3) motsv. KUCKLA 3: hemligt spel, intrigspel; äv.: upptåg, okynnigt streck, spratt, puts. De ha så mycket kuckel för sig. Hagberg Shaksp. 3: 280 (1848). SvD(A) 1933, nr 148, s. 8. — jfr LOTTERI-KUCKEL. — särsk. om kurtis. Hagberg Shaksp. 10: 128 (1850). Nordström Landsortsb. 319 (1911). Hellström Storm 207 (1935).
Ssgr: A (i vissa trakter, vard.): (1) KUCKEL-GUBBE. trollkarl, ”klok gubbe” (se KLOK 5). Landsm. 1913, s. 108. —
Spoiler title
Spoiler content