SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KUCKA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) kucka; jfr d. dial. (Jyll.) kukke; besläktat med GUCKA, v.3, KOXA, v.2]
(numera bl., mindre br., i Finl., i sht i barnspr.) titta (jfr Bergroth FinlSv. 349 (1917)).
Särsk. förb.: KUCKA FRAM. särsk. (†) bildl., med sakligt subj.: titta fram, visa sig, framträda. AOxenstierna Bref 1: 11 (1642).
Spoiler title
Spoiler content