SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LABORANT lab1oran4t l. -år- l. -ωr-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr dan. o. t. laborant; av lat. laborans (gen. -antis), p. pr. av laborare, arbeta (se LABORERA)]
motsv. LABORERA 3: person som utför (i sht experimentellt) arbete (praktiska l. vetenskapliga experiment l. analyser l. framställning av preparat o. d.) i laboratorium; person som laborerar. Kempe Graanen 7 (1675). En chymisk laborant. Rydelius Förn. Föret. § 13 (1718, 1737). 2UB 10: 366 (1907). — särsk.
a) om person som för sin utbildning deltager i laborationsövningar i (en undervisningsanstalts) laboratorium. HLittSt. 3: 211 (c. 1890). AB 1894, nr 14, s. 3.
b) (†) alkemist, guldmakare; jfr LABORERA 3 a. SvMerc. 1765, s. 456.
c) befattningshavare anställd för att utföra experiment o. d. vid laboratorium (jfr d). Bergv. 1: 83 (1637). Platsen såsom laborant vid Stockholms vattenledningsverk. SvD(A) 1932, nr 235, s. 1.
d) person som framställer läkemedel o. preparat i apoteks laboratorium o. d.; numera i sht om farmaceut som innehar befattning att utföra l. leda dylikt arbete; jfr LABORERA 3 b. CollMedP 16/10 1693. (Apotekarnas gesäller) anföra .. att de gjerna vilja anses för pharmaciæ studiosis och laboranter hos apothekare. Hjelt Medicinalv. 3: 430 (cit. fr. c. 1720). K. .. avlade farm. kandidatexamen 1867, och var därefter två år laborant på .. apoteket (i Norrtälje). ST 1929, nr 202, s. 10.
Ssgr: (c, d) LABORANT-BEFATTNING. —
-KAMMARE. (†) laboratorium. LVetA IV. 4: 68 (1648). —
-MUFFEL. (†) muffel för användning i laboratorium. Stråle RörstrH 49 (i handl. fr. 1733).
Spoiler title
Spoiler content