LABIAT lab1ia4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. labiate; av nylat. labiatus, försedd med läpp, till lat. labium, läpp (se LABIUM)]
bot. växt tillhörande familjen Labiatæ (Verticillatæ), läppblomstrig växt; vanl. i pl. ss. namn på denna familj; förr äv. allmännare: växt med läppformig blomkrona. Wikström ÅrsbVetA 1839 —42, s. 429. SvUppslB (1933).
