MEMENTO memän3tω2 l. -to2 l. -tå2, l. 040, n.; best. -ot; pl. -on.
Etymologi
[jfr t. o. eng. memento, fr. mémento; av lat. memento, imper. sg. av meminisse, komma ihåg, reduplicerad form av roten men (se MINNE, sbst.1); sannol. eg. elliptiskt för uttr. memento mori, tänk på att du skall dö]
påminnelse l. varning för obehag l. fara, påminnelse om ngns ”dödlighet”; äv.: påminnelse om vad man bör iakttaga l. utföra, maning; ”giv akt”. Misstaget blev ett allvarligt memento för framtiden. Andersson (1845, 1857). Kampen (mot lagförslaget) blef .. ett nytt memento för vederbörande om hvad de hafva att vänta. Stenhammar Riksd. 3: 232 (1848). (Motkandidatens höga) röstsiffra är ett kraftigt memento för den nya demokratiska regimen. SvD(A) 1932, nr 307, s. 4.
