publicerad: 1945
MOUVEMENT l. MUVEMANG, n.; best. -et; pl. -er.
Ordformer
(mouvemang 1835—1840. mouvement 1729—1861. muvemang 1836—c. 1860. muvement c. 1835)
(†)
1) förhållande(t) att ngn l. ngt rör sig l. förflyttar sig; (akt av) rörelse; äv.: minspel o. d. Sedermera hafwer af fienden intet något mouvement på dessa sÿdor hörts. ARHorn SkrivDefKommission 3/10 1703. Ansigtets mouvementer representera en stor del af penséerne. Dalin Vitt. 4: 9 (1730). Bremer Nina 360 (1835).
2) livlig l. hastig l. oupphörlig rörelse l. värksamhet (av en l. flera varelser l. föremål), liv, fart; uppståndelse, tumult. (Vinden) höll ett särdeles muvemang med det å vägarna nyligen påkörda gruset. Kullberg Mem. 3: 37 (1836). Ett allmänt mouvement uppkom för att fira dagen och dess hjelte. Bremer Hem. 2: 50 (1839). Sätt armar och ben i fullständighet och allt i muvemang, ty nu är det brinnande brådt. Dens. Fad. 17 (1858).
3) (stor) aktivitet som medför l. åsyftar förändringar l. framsteg på ett visst område; (stark) strömning l. rörelse inom ett folks andliga liv; oro, jäsning i sinnena, upprorisk rörelse; särsk. (i sht i sg. best.) ss. beteckning för (den politiska) liberalismen l. radikalismen under 1800-talets första hälft. Frankrikes mest motsatta, passionerade muvementer: royalismen, republikanismen. Geijer I. 7: 370 (c. 1835). (Regeringen) vill hvarken till höger eller till venster. Skall man säga att den har benägenhet för endera sidan, så är det för mouvementet. HTSkån. 2: 246 (1844). Höijer var .. en ”muvemangets”, såsom det nu för tiden heter, en den andliga rörelsens man. BEMalmström 5: 330 (c. 1860). Den nyare tiden har medfört ett mouvement i köks-vetenskapen, som i allt annat. Sturzen-Becker 2: 129 (1861). Dalin (1871).
4) vad som försiggår vid ett visst tillfälle, händelse(r). Om (tidningsskrivarna) .. placerades .. nära trappan (på riddarhusläktaren) .., voro de mouvemanget (dvs. debatterna) närmast. Liljecrona RiksdKul. 74 (1840).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content