publicerad: 1947
NEDAN ne3dan2, n.; best. -et; pl. =; förr äv. NEDANE, n.; best. -et; förr äv. NED, sbst., l. NÄDAR, sbst. pl.
Ordformer
(ned 1724—1777. nedan c. 1635 osv. nedandet, sg. best. 1723—1749. nedane 1651—1689. neden (-dh-) 1556—1596. nädan (-dh-) 1611—1737. nädane, sg. best. 1652. nädanet, sg. best. 1578. nädharna, pl. best. 1572)
1) astr. månfas (mellan fullmåne o. nymåne) som utmärkes därav att den belysta delen av månens yta förminskas (ofta med särskild tanke på faserna före nytändningen, då månen är mörkast); äv. dels om den tidsperiod då månen befinner sig i denna utvecklingsfas, dels (mera tillf.) konkret, om månens sken l. (den figur som bildas av den belysta) månen under denna tidsperiod; i almanackan äv. ss. beteckning för: fullmåne; motsatt: ny. Månen är, befinner sig, står, går (förr äv. löper) i nedan. Ngt göres l. sker i (stundom på l. å l. vid l. under) nedan, äv. (i sht förr) nedanet. G1R 26: 95 (1556). Brygg vthi Nedan och ey vthi Ny. Arvidi 150 (1651). Trän böra flyttias och sättias i Nedanet. Risingh LandB 40 (1671). Try (dvs. tre) Nedan och try Ny med sådant tal förnöttes. Kolmodin QvSp. 2: 13 (1750). Nedanet blänkte klart, rent och ljust mot den nyfallna snön. Knorring Torp. 1: 50 (1843). Det var en höstqväll midt i nedan. Ödman UngdM 1: 46 (1858, 1881). Ved, huggen på nedan. Skogvakt. 1893, s. 168. Våra månader ha .. intet att göra med månen, som vid deras början än står i ny, än i nedan. Nilsson FestdVard. 201 (1925). ○ fullmåne el. nedan. Alm. 1946, s. 3. — jfr KRÅK-, MICKELSMÄSSO-, VINTER-NEDAN. — särsk.
a) [jfr fsv. blå nedhan] (†) i uttr. mörka l. blå nedanet, blå nädarna, om den mörkaste månfasen (strax före nymåne). LPetri ChrPina m 5 b (1572). HC12H 1: 18 (c. 1734). Fersen HistSkr. 1: 6 (c. 1790).
b) (i vitter stil) i allittererande förb. med ny, i uttr. som symbolisera tidens växlingar, t. ex. (i) ny och nedan, i alla skiften, alltid, varken i ny eller nedan, aldrig. Brobergen 104 (1705, 1708). Månget ny och nedan / har vexlat sedan dess. Sturzen-Becker 3: 68 (1861). Sminkad hy står hvarken i nedan eller ny. Granlund Ordspr. (c. 1880). En butter .. herre, som sjunger ut sin åsigt i ny och nedan. NordT 1886, s. 230.
c) (i vitter stil) i mer l. mindre tydligt utförd bild. Tegnér (WB) 1: 148 (1805). Du ler med hvita tänder / och läppars röda glans, / och blickens ny sig tänder, / som aldrig nedan fanns. Karlfeldt FridVis. 57 (1898).
2) (i vitter stil) bildl. (jfr 1 c): (tillstånd l. period av) avtagande l. tillbakagång l. nedgång l. avmattning l. annan utveckling mot ngt sämre l. mot slutet av ngt; stundom allmännare: tillstånd av förfall, ”låg nivå” o. d. Vara, befinna sig, vara stadd i nedan. JournLTh. 1812, nr 41, s. 3. Sommaren lider redan åt sitt nedan. Törneros Bref 1: 321 (1831). Mitt lynne är jemt i nedan se'n en tid. Bremer Grann. 2: 206 (1837). Nu ägde fänriks titel han, / Men lyckan var i nedan. Runeberg 2: 7 (1847). Den litterära kritiken tyckes .. (i början på 1860-talet) hava befunnit sig i fullständigt nedan. Sylwan SturzenB 167 (1919).
Ssgr (till 1; i sht i vitter stil, mera tillf.): NEDAN-MÅNE. AntT XX. 4: 55 (1919). Där glimmar nedanmånens frusna skära. Gripenberg Gräns. 6 (1930). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content