SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1948  
NÖGLA 3gla2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. nögla, nyvla, nogla; jfr nor. dial. nygla, nugla; sannol. samhörigt med NAGEL, sbst.1—2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tapp i hålet på en tunna l. ett kar o. dyl. l. på botten av en båt (genom vilket vattnet avtappas, då båten sättes på land). Schück (1854). Landsm. 1926, s. 11 (fr. Lule skärgård).
Spoiler title
Spoiler content