publicerad: 1947
NEGLIGENT neg1liʃaŋ4t l. näg1-, adj., förr äv. sbst. m.||ig.; ss. adj. med n. o. adv. =; ss. sbst. best. -en.
Ordformer
(negle- 1711. negli- 1662—1926. -geant 1711—1838. -gent 1662—1926)
Etymologi
[jfr t. negligeant, eng. negligent, fr. négligent; ytterst av lat. negligens (gen. -entis), p. pr. till negligere (se NEGLIGERA)]
I. adj.
2) (numera knappast br.) vårdslös, slarvig. KKD 5: 217 (1711). Kyrkotornet (på Örebro kyrka) är .. nog negligeant Exequerat. Palmstedt Res. 5 (1778). BonnierKL (1926).
II. (†) sbst.: försumlig person, den försumlige. At ther (kronans fogdar o. uppbördsmän) .. försumma förklaringens lefwererandhe till Bookhollarn, skall negligenten bötha för hwar dag han medh förklaringen dröijer. LReg. 437 (1662).
Spoiler title
Spoiler content