SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NYANSERA ny1aŋse4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (-èra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. nu-, -anc-)
Etymologi
[jfr d. nuancere, t. nuancieren; av fr. nuancer, avledn. av nuance (se NYANS)]
1) till NYANS 1: ge (ngt) l. åstadkomma en viss nyans l. (olika) nyanser (av färg l. ljus o. mörker); särsk. i uttr. nyansera ngt (ut)i (en färg o. d.), ge ngt en skiftning l. olika skiftningar i (en färg osv.); äv. i p. pf. med adjektivisk bet.: som har l. visar (flera olika) nyanser. Fischerström 1: 107 (1779). En skön purpurröd färg som kan nyanseras .. uti violett. Almström KemTekn. 2: 368 (1845). Målningen är hållen .. i en blå färg, som, derigenom att den är pålagd i olika tjocklek, nyanserar olika. MeddSlöjdF 1886, s. 97. Rikt nyanserade tonbilder (vid fotogravyr). 2UB 10: 326 (1907). (Pannåer och dukar) äro nyanserade i vitt eller grått. Kallstenius HbOljem. 37 (1915). HantvB I. 2: 237 (1934). — särsk.
a) ss. vbalsbst. -ing, konkretare, närmande sig bet.: nyans (se d. o. 1). En annan nyansering (av gulgrå limfärg) erhålles genom en tillsats af litet .. rödt. HjelpMåln. 24 (1857).
b) (†) övergående i bet.: tillblanda (en färg). Båda dessa färgor (dvs. svart o. vitt) kunna af andra färgor nuanceras och tillblandas. VetAH 1813, s. 100.
c) (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: som utgör nyans av en huvudfärg. Enkla — Nuancerande — och Metalliska — Färgor. VetAH 1813, s. 128, Bil.
d) (†) bildl.: förmörka l. befläcka (ngt). Skall en så mild regering (dvs. G. III:s), en så vacker historia nyanceras med händelser af förbud, bestraffningar (osv.). Odhner G3 2: 516 (cit. fr. 1787).
2) i utvidgad anv.: ge (ngt) en viss nyans (se d. o. 2) l. olika nyanser; framställa l. framföra l. återge (ngt, t. ex. roll, berättelse, musikstycke o. d.) med framhävande av nyanserna; äv. refl. l. i pass. med intr. bet.: framträda i olika nyanser l. anta en annan nyans; särsk. i p. pf. med adjektivisk bet.: som har olika nyanser, nyansrik, förr äv.: som har avseende på nyanserna; jfr NYANS 2. En mera nyanserad uppfattning. Då fråga är om att närmare bestämma ordens fina, nuancerade skillnader. Stenhammar 304 (1798). Språket kan nuanceras, riktas och fullkomnas i oändlighet. Phosph. 1810, s. 103. (Rollen) är fint utarbetad och nyanserad. GHT 1896, nr 75, s. 3. Det tragiska nyanserar sig på mångfaldigt sätt. Wrangel Dikten 191 (1912). Då Wilhelm blev några år äldre .. nyanserades vänskapen en smula. Dahlbäck Åb. 45 (1914). — jfr ONYANSERAD. — särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkretare, närmande sig bet.: nyans (se d. o. 2). Att flera nuanceringar af betyg (ha) funnits nödvändiga, uttryckta genom sammansatta bokstäfver. BerRevElLärov. 1832, s. 17.
Ssgr (i allm. till 2): NYANSERINGS-FÖRMÅGA. Östergren (1933). —
-GRAD, r. l. m. mus. jfr nyans 2 b. 2NF 6: 1166 (1907). —
-KONST. Hedén 5: 309 (1907). —
(1) MEDEL. (i fackspr.) om ämne varmed en färg kan nyanseras. Östergren (1933). —
-TECKEN. mus. i notskrift: tecken för användning av olika tonstyrka, dynamiskt tecken. SFS 1919, s. 2686.
Avledn.: NYANSERBAR, adj. (i fackspr.) till 1 o. 2: som kan nyanseras. PedT 1897, s. 5.
Avledn.: nyanserbarhet, r. l. f. 2NF 2: 1078 (1904).
Spoiler title
Spoiler content