SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1949  
O- ssgr (forts.):
OEKONOMISK, adj.2
1) om sak (redskap, maskin, byggnad, metod, näringsgren o. d.): som ger dåligt ekonomiskt utbyte, som icke är ekonomisk (dvs. som lämnar ringa avkastning i förh. till omkostnaderna l. det nedlagda arbetet l. som medför förlust); ofördelaktig i ekonomiskt avseende. TT 1892, s. 88. Oekonomiska vattenhjul. AtlFinl. 24: 20 (1899). En ensidig skummjölksutfodring (av svin) är synnerligen oekonomisk. LAHT 1913, s. 511. Att tvätta i hårt vatten är .. oekonomiskt. NoK 44: 101 (1925).
2) (i sht vard.) om person: som har dålig hand med pängar. Östergren (1933). —
OELASTISK.
1) icke elastisk (se d. o. 1), icke tänjbar; hård, styv. Murberg FörslSAOB (1791). Oelastiskt tyg. Balck Idr. 1: 218 (1886). Asplund Hud. 38 (1924). särsk. (i fackspr.) om stöt l. tryck o. d.: som utmärkes av att det stötande l. tryckande föremålet är oeftergivligt (se oeftergivlig 2). TT 1877, s. 87 (om tryck). 19Årh. V. 1: 104 (1922; om stötar).
2) bildl.: som icke l. med svårighet l. bl. föga anpassar sig l. kan anpassas l. förändras efter omständigheterna. Indelningsverket var ovigt och oelastiskt. Hembygden(Hfors) 1914, s. 105. särsk. (i fackspr.) om efterfrågan (på varor): som föga påvärkas av prisfluktuationer o. d. Efterfrågan på pappersmassa är .. oelastisk. NordT 1926, s. 365. —
OELDAD, p. adj. om rum (äv. byggnad l. järnvägsvagn o. d.): som icke uppvärmts (gm eldning), ouppvärmd, kall. Murberg FörslSAOB (1791). Det stackars barnet fanns sittande halfnaket i det oeldade rummet. AB 1845, nr 238, s. 3. TT 1871, s. 141 (om kyrka). Laurin 3Minn. 289 (1931; om tåg). —
OELDBAR3~02, äv. 3~20, adj. (mera tillf.) om rum o. d.: som icke kan uppvärmas (på grund av brist på eldstad). Palmblad Falkensv. 1: 11 (1844). Nordensvan SvK 259 (1892). —
OELEKTRISK.
1) (†) som saknar den hos ”självelektriska” kroppar förefintliga förmågan att efter gnidning dra till sig lätta kroppar; motsatt: ”självelektrisk”. Klingenstierna PVetA 1755, s. 11. SvMerc. 6: 503 (1761).
2) om materia l. ämne l. atom l. kropp l. föremål o. d.: som (skenbart) icke är elektriskt laddad, icke innehållande (ett överskott av) elektricitet. VetAH 1763, s. 196. Man kan .. säga, att hvarje oelektrisk kropp är laddad med lika mängder positiv och negativ elektricitet. Elfving Starkstr. 7 (1909).
3) (enst.) om belysning: icke åstadkommen gm elektricitet. Oelektrisk belysning. TT 1900, K. s. 87.
4) (tillf.) som icke (lätt) blir elektrisk. Oelektrisk celluloid. Roosval Schmidt 191 (1896). —
OEMBALLERAD, p. adj. Snellman o. Osterman (1903).
Spoiler title
Spoiler content