publicerad: 1950
OMSORG om3~sor2j, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(om- (åm-) 1526 osv. um- (vm-) 1526—1680. -sorg (-å-, -gh) 1526 osv. -sörgh 1586)
Etymologi
1) förhållandet att tänka på uppgifter som skola utföras l. behov som skola tillgodoses l. åtgärder som skola vidtagas o. dyl.; jfr OM, prep. o. adv. I 12.
a) (numera mindre br., se dock α o. β) om dylik aktivitet med tanke företrädesvis på att den beror på oro l. ängslan l. förtänksamhet l. att den åvilar ngn ss. en uppgift l. vållar möda; äv. konkretare, om uppgift(er) l. bestyr som åvila(r) ngn l. ligger (ligga) ngn om hjärtat. Sörier icke .. för morghondaghen, Ty morghondaghen haffuer sielff sina vmsorgh medh sigh. Mat. 6: 34 (NT 1526; Bib. 1917: bekymmer). H. M:tt ville denne staden gierna undsettia och hafver nu ingien annan omsorg ähn som denne. OxBr. 8: 44 (1631). Ach den oändeligh möda och nästan odrägeliga omsårgh som een konungslig spiira måtte med sig föra. 2Saml. 1: 110 (c. 1669). Folket, som var uti oordning, giorde det til sin endaste omsorg at föra den .. (sårade Sten Sture) i hast undan. Celsius G1 1: 42 (1746). Den som har omsorg, han slipper sorg. Almqvist Lad. 29 (1840). Plåga sig med omsorgen för pengar och framtid. Östergren (1933). jfr BRÖD-, REGERINGS-OMSORG m. fl. — särsk.
α) (fullt br.) i uttr. ngns första omsorg, den första omsorgen o. d. JGOxenstierna Dagb. 127 (1770). Den första omsorgen efter riksdagens slut blef att utfärda kungörelse om riksdagsmannavalen efter den nya ordningen. De Geer Minn. 2: 42 (1892).
β) (i sht i högre stil, fullt br.) i pl. i konkretare anv.; särsk. med genitivisk l. adjektivisk bestämning, i sådana uttr. som livets, husliga, timliga, världsliga (osv.) omsorger. Thenne werldennes omsorgher. Mark. 4: 19 (NT 1526; Bib. 1917: tidens omsorger). Husliga omsorger. Meurman (1847). Då .. (prästerna) lemna templen, för att återtaga det vanliga lifvets omsorger. Rydberg Ath. 236 (1876). Timliga omsorger. Östergren (1933).
b) om dylik aktivitet med tanke företrädesvis på att den utvecklas till förmån för ngn l. ngt, avser tillgodoseende av ngns behov l. vidmakthållande l. förkovrande av ngt o. d.: vård, omvårdnad; ofta konkretare, i pl., om handlingar i detta syfte. Vara föremål för ngns omsorg(er). (Prästerskapet tackar) H. K. M:t underdånligen för then konunglige wårdnat och umsorg. RA II. 2: 176 (1617). Han var nära henne och omgaf henne med dessa små grannlaga omsorger, som äro så ljufva att gifva, så ljufva att emottaga då man älskar hvarann. Bremer Nina 672 (1835). Förgäfves hade fältskären Addeus Adde på honom slösat sin omsorg. Ramsay Skugg. 151 (1917). Han lät .. skämma bort sig av hennes tysta, oavlåtliga omsorger. Siwertz JoDr. 34 (1928). jfr FADERS-OMSORG. — särsk.
α) (†) i uttr. hava ngn i sin omsorg, hava ngn i sin omvårdnad. Wij tacke eder kärliga för then drengh Isaac Wij eder antwårdat haffue och i nw en tiidh longt hafft haffue i eders vmsorgh. G1R 6: 294 (1529).
β) i uttr. omsorg om (i sht förr äv. för) ngn l. ngt. Min daghligha vmsorg för alla församblingar. 2Kor. 11: 28 (NT 1526; Bib. 1917: omsorg om). Aff högh wårdnad och vmsårg om Adelståndetz prydnad och förmeerelse. Girs Edelh. Dedik. 2 (1627). Huru liten omsorg jag hos hvar och en (av de fångna generalerna) såg för dhe gemene måste jag beklaga. HH XXI. 1: 39 (1710). (I ett samhälle) rymmes människans ömma omsorg om sig själv och hennes i grunden okänsliga omsorg om andra. Moberg Rosell 71 (1932). särsk. i uttr. hava (i sht förr äv. bära l. draga) omsorg om (i sht förr äv. för) ngn l. ngt. Alla idhra vmsorg kaster på honom, ty ath han haffuer vmsorg om idher. 1Petr. 5: 7 (NT 1526). Then ther giffter är, moste bära vmsorgh för Barn och Hwsfolck. Lælius Jungf. B 7 b (1591). I måste .. draga mer omsorg för Er reputation. Chenon Heywood 1: 92 (1772). (Han bad min chef) ha litet faderlig omsorg om mig. Wägner Norrt. 37 (1908).
2) förhållandet att ha hand om en uppgift l. att ombesörja l. ombestyra ngt; numera bl. ngn gg (i affärsspr. o. d.) i uttr. till ngns omsorg; jfr OM, prep. o. adv. I 12. Genom hans omsorg ha vi fått detta arbete. Meurman (1847). (Sv.) Till Eder omsorg (t.) Ihrer gefälligen Besorgung. Snellman o. Osterman (1903). — särsk.
a) (enst., †) i uttr. giva ngn ett värv i omsorg, anförtro ngn ett värv. Det är mig du vill i omsorg gifva / Et värf, som afgrund sjelf til fasa skulle väckt! Kellgren (SVS) 1: 345 (1786).
b) (†) i uttr. bära l. draga l. hava omsorg om l. för ngt l. att osv., ombesörja ngt resp. draga försorg om att osv. Gustaf II Adolf 10 (c. 1620: bära). Bergzfogderne skole .. wara förplichtade dragha omsorgh, at Grufworne måghe altijdh winna sin tilbörlighe fortgång. PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 22. Han har haft omsorg om bedrägeriets verkställande. Murberg FörslSAOB (1791). (Sv.) Jag skall låta en annan draga omsorg för den saken. (fr.) J'en laisserai le soin à un autre. Nordforss (1805).
3) förhållandet att ngn vid utförande av ett arbete bemödar sig om att göra det väl; noggrannhet, sorgfällighet, samvetsgrannhet; särsk. i uttr. nedlägga l. använda (mycken, stor) omsorg på ngt, (göra ngt) med omsorg; jfr OM, prep. o. adv. I 12. Regerar någhor så regere medh vmsorgh. Rom. 12: 8 (NT 1526; Bib. 1917: den som är satt till föreståndare, han vare det med nit). Hans K. M:tt .. kom till Wänersborg igen, hwarest Hans Kongl. Maij:tt med stoor flijtt och umsorg bestelte om festningens reparation. Spegel Dagb. 4 (1680). Paris .. använde mycken omsorg på en prydlig klädsel. Tegnér (WB) 2: 270 (1812). Han .. utvecklade och hoplade sin ofantliga ostindiska silkesnäsduk med en omsorg, som om han lindat ett barn. De Geer Minn. 1: 36 (1892). De senare årens anläggningar visa oförtydbart, att stor omsorg lägges ned på förläggning och utformning av broar, vägar (osv.). SvNat. 1925, s. 100. Brödets beredning måste ske med stor omsorg. StKokb. 11 (1940).
4) (†) i uttr. taga uti omsorg, vad osv., taga i övervägande l. under omprövning, vad osv.; jfr OM, prep. o. adv. I 16. Ther ingen reputerligh Fredh wore at erhålla, at man toge vthi omsorg, hwad som hwart Stånd til Krijgetz vnderhåld vthi Folck, Penningar, Proviant contribuera borde. Widekindi G2A 11 (c. 1676).
5) (†) i uttr. fatta den omsorg att osv., med oro börja misstänka l. förmoda att osv.; jfr OM, prep. o. adv. I 19. Jagh fattar then omsorgh, att I måste wara fallne vthi swår siukdom, ty Jagh weet eder sedwanlige flijt att giöra edert kall tillfyllest. Gustaf II Adolf 483 (1618).
Ssg (till 3): OMSORGS-FULL. sorgfällig, noggrann; äv. i utvidgad anv., om (abstrakt) sak: som sker med omsorg, som vittnar om omsorg. Adlerbeth HorSat. 50 (1814). Vid en omsorgsfull genomläsning af mr Pickwicks anteckningar .. ha vi icke funnit att (osv.). Backman Dickens Pickw. 1: 19 (1871). Sedan .. Berggren omsorgsfullt putsat näsan .., hade (osv.). Hellström Malmros 38 (1931).
Avledn.: OMSORGLIG, adj. (om- 1623. wm- 1559) [jfr fsv. umsorgheliker, orolig, ängslig] (†) vaksam o. d.; jfr omsorg 1.
1) som är vaksam l. på sin vakt. Wijpan hon är omsorgelig. WijsaFoglArt 38 (1623; d. orig.: See Viben er omhyggelig).
2) vars bevarande fordrar att man är på sin vakt. Såå gott och kosteligit tingh som Jomfrudom är, såå ganska farlighit och wmsorgeligit är thett och. LPetri Œc. 57 (1559). —
OMSORGSAM, adj. (-sorgss- 1792) (†)
1) till 1 b, i uttr. vara omsorgsam om ngn, ha omsorg om ngn. Vi må alla, Gud ske lof, väl, och moster är mycket omsorgsam om oss alla. Geijer Brev 325 (1839).
2) till 3: omsorgsfull. EP 1792, nr 30, s. 4. Till ytterligare befrämjande af .. en omsorgsammare tillsyn hädanefter än hittills vid Bergsmanna-Hyttornes construction. Bergv. 4: 131 (1799). —
OMSORGSE, adj. (om- 1680—1703. vm- 1536) (†) som är vaksam l. på sin vakt; som tänker på (huru osv. l. att osv.); jfr omsorg 1, 4. Een wijs menniskia är vti allo tesso vmsorgse, och tagher sich wara för synder. Syr. 18: 27 (öv. 1536; Apokr. 1921: är på sin vakt i allt). Så lähr nu .. Gen. Gouv:n wara omsorgse, huru först een skickeligh orth till Kruutbruuket wällias må. LReg. 298 (1680). VDAkt. 1703, nr 111.
Spoiler title
Spoiler content