SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORTBAND, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ohre- 1654. or- 15431563. ord- 15431546. ort- (ordt-, ortt-) 15431571)
Etymologi
[av mlt. l. t. ortband, av mlt. resp. t. ort, spets (se ORT, sbst.1), o. BAND, sbst.1]
(†) hylsa l. beslag som skyddar l. pryder spetsen på ett vapen l. en värjskida o. d.; doppsko. Tw Ridhswerdh med ordbandh beslagna. HH 1: 25 (1543). J (dvs. ett) kneffuell spiutt mz hyltor och ordbond. Skråordn. 325 (1546). Thet rapperskrysse och ortbond som Roland gullsmed förarbetet haffver. G1R 26: 784 (1556). SthmStadsord. 1: 118 (1654).
Spoiler title
Spoiler content